Punkt 1 ska inte ses som ett hot utan som ett förtydligande

Det finns förtås oerhört mycket att säga om dagens ledare i DN där de lyfter fram fem punkter för Stockholm:
http://www.dn.se/opinion/huvudledare/fem-punkter-for-stockholm-1.958317
Jag står bakom samtliga utom den delen av punkt 2 som handlar om friare hyresregleringar vilket skapar segregation. Centern går så långt att de vill ha helt fria marknadshyror vilket jag betraktar som en synnerligen extrem hållning, men ur ett krasst väljarperspektiv är rätt bekväm med att de anammar (det finns kanske en anlening att MP går som tåget i Sthlm medans Centern står kvar och stampar kring 3%) . Jag tänkte dock inte här födjupa mig i punkterna närmare då de redan i andra sammanhang kommenteras av mig ett flertal gånger. För vidare information se gärna tidigare inlägg och kommentarer på denna blogg.
Istället vill jag fokusera på det missförstånd som tycks råda mellan bloggkommentarerna (i skrivande stund 8st.) och DNs punkt 1 (till vilken nästan alla är kritiska).
Av någon alldening uppfattar de tanken om att vårda det befintliga som ett hot mot det nya. Dn:s rätt försiktiga uttalanden leder genast till stora ramaskrin om kulturkonservatism och 1700-tal. Varför ständigt denna benägenhet till att överdriva?
http://federley.blogspot.com/2009/09/bland-annat-darfor-hoppas-jag-han-blir.html

http://perankersjo.blogspot.com/2009/09/statister-i-ett-1700-tals-high.html

http://www.yimby.se/2009/09/blandade-intryck-fran-dn-_810.html

http://sevedmonke.blogspot.com/2009/09/lat-stockholm-vaxa.html

http://ifrihet.wordpress.com/2009/09/23/mesiga-dn/

Inget kan vara mer fel. Det är genom att ta avstamp i det befintliga och bygga vidare på detta unika värden skapas. Kulturmiljöer och dyl. är inget hinder för utvecklingen utan en resurs och möjlighet.
Låt oss granska det hela lite noggrannare:
När det kommer till lämpliga platser för nybyggnation finns i grova drag två scenarion. 1. Där det finns befintlig kulturmiljö på plasen som bör respekteras och 2. där det inte finns någon sådan (t.ex i stort sett samtliga stadsutvecklingsområden). Där dessa värden inte finns kan man leka och lattja hur mycket man vill och där de finns bör man vara mer försiktig och anpassa sig. Vad är egentligen problemet?
Hur är det då med alla dessa kulturkonservativas och nej-sägares inflytande som verkar vara så monumentalt. Sedan 2006 har endast ett enda byggprojekt blåsts av politiskt tack vare protester från boende. Det var på Kampementsbacken på Gärdet. Ett enda ärende! En tre-fyra ärenden (bl.a i Midsommarkransen) har även arbetats om. Så mycket för myten om närboendes och kulturkonservativas påverkan. Därtill körs skönhetsrådets och stadsmuseets remissyttranden ständigt över med en nästan klinisk noggrannhet.
Vad som däremot har stoppat flertalet projekt är ekonomin. Här finns ett verkligt problem. Nya stadsbiblioteket hänger t.ex inte löst för protesterna utan för att det saknas pengar. Varför kan inte fokus ligga på detta istället? Varför låssas att det är en massa kulturkonservativa som sätter käppar i hjulet när det är pengarna som är den verkliga bromsen.
"Men alla regler drar upp kostnaderna" kanske någon påpekar. Förvisso, men reglerna handlar oftast om kvalitet och säkerhet.
Så mitt råd till Ankersjö och grabbarna är. Vill ni ha era spektakulära skrytbyggen. Gå ut och skramla med bössan istället för att gnälla vid datorn...