fredag 22 januari 2010

Namnet Stockholm

Vad är egentligen den etymologiska betydelsen av namnet Stockholm. Bland forskarna finns fortfarande inte något entydligt svar. Det enda man (nästan) säkert kan fastslå är att "stock" har med timmer i någon form att göra och att "holm" avser en holme. Frågan är bara vilket timmer och vilken holme? Jag ska här försöka mig på ett helhetsgrepp av det hela.

"Stock-" är det som utgör mest problem. Följande teorier finns (mina kommentarer under varje):

* "Stock" avser en rest påle. T.ex en gränspåle (vilket var en av de medeltida betydelserna av ordet) eller den typ av påle som restes på tillfälliga marknadsplatser. Vid dagens Stadsholmen (Gamla stan) gick just denna gräns mellan Attundaland och Södermanland.

-Jag är tveksam till förklaringen beträffande påle vid marknadsplats, då jag inte riktigt kan se hur en sådan påle skulle kunna ge upphov till ett namn. Då dessa pålar fanns vid var och varannan marknadsplats skulle förvirring uppstå ifall de användes för namnsättning. Därtill kan inte dessa stockar ha varit speciellt iögonfallande. Behovet av att namn utmärker en plats var lika stor på medeltiden som nu. Ifall Stockholm vid sin begynnelse endast var en marknad på holmen ser jag inte poängen med att blanda in "stolpen" i namnet. "Holm" hade räckt gott och väl (vilket även var ett etablerat namn på andra håll).
Att det dock avser "holmen med gränspålen" (eller "gränsholmen") är då mer troligt. Inte då för att en gränspåle i sig skulle ge upphov till namnet för platsen utan snarare för att ön fått sitt namn för att markera att det var här gränspålen stod. Av alla teorier här under håller jag denna som näst troligast.


* "Stock" betyder egentligen "stubbe". Namnet ska alltså egentligen vara "stubbholmen"

-Som jag förstår saken avser denna teori att holmen kallades så för att alla träden huggits ned (för att t.ex angöra en marknads- eller försvarsplats) och bara en massa stubbar fanns kvar.
Tveksamt detta då det dels görs en förskjutning i namnet och dels en massa stubbar sällan ger upphov till ett namn. Men svårt att avskriva helt. Att man kallhuggit hela holmen vid angörande av t.ex ett försvar kan faktiskt ha skapat så pass många stubbar att holmen fått detta namn. Låter dumt men varför inte. Ingen visste ju då precis att det var en framtida huvudstad man namngav...


* "Stock" är en beteckning för vatten som trängs ihop "stockar sig". Alltså att man beskrev vattenförhållandena här vid Mälarens utlopp under denna tid.

-Nu är jag inte helt insatt i den etymologiska förklaringen av ordet "stocka sig" under medeltiden men det känns ju för långsökt (och tråkigt). Jag hoppas inte det är detta...


* Liknande denna, men omvänt, är en förklaring som går ut på att "stock" på gammelsvenska avser "samling av" och att namnet således betyder "Samling av holmar".

-Jag är tveksam till detta då det medeltida ordet för "stock" som ovan nämnts betydde "rest påle". Betydelsen "samling av" är mig veterligen senare.


*"Stock" avser stockar och pålar som ingått i en försvarsanläggning kring strömmen och staden. Antingen som en spärr i vattnet eller som en pallisad runt staden.

-Att Stockholm anlades för att kontrollera infarten till Mälaren är helt vederlagt. Och att dylika stockanläggningar funnits både i vattnet och runt staden vet man. Frågan är dock ifall de gett upphov till namnet?
Jag tror inte för en sekund att en träpallisad runt staden/by/marknadsplatsen kan ha gett upphov till detta. Det finns inget utmärkande alls kring en dylik träpallisad vilket vid denna tid återfanns kring de flesta större och strategiskt viktiga plaser utan att de för den skull gett upphov till något namn.
Dock kan jag mycket väl köpa att en pålanläggning (liggande eller stående) i vattnet som en spärr för båtar kan ha varit namnets grund. En dylik pålspärr är ett utmärkande drag. Detta var den enda plasen i Mälaren där en sådan effekivt kunde anläggas. Platsen borde både vara visuellt utmärkande samt ensam i sitt slag. Troligt alltså, men bevis saknas.

*En snarlik teori är att namnet ursprungligen hette "Stocksundsholmen" (alltså "holmen i Stocksundet") men att mellanledet "sund" försvunnit. "Stocksundet" (som t.ex Stocksund i Danderyd) är då det sund där 1. flytande stockar fastnade vid stränderna 2. ett sund som spärrades av stockar i en försvarsanläggning eller 3. ett sund över vilket byggts en bro av stockar.

-Att det betecknar ett sund där flytande stockar fastnar är tveksamt men kan heller inte avfärdas. Mig veterligen försegicks ingen omfattande timmerverksamhet här heller vid denna tid. Jag har lite svårt att se vart dessa stockar var ämnade att ta vägen. Det fanns ingen större handelsplats eller kuststad längre ut mot Östersjön. Det var via Sigtuna och Uppsala det mesta skedde norrut samt Tälje söderut. Och vid denna tid hade dessa direktkontakt med Östersjön utan att behöva gå via platsen för dagens Stockholm. Men som sagt, även timmerflottning i mindre skala kan ha gett upphov till namnet.
Att det skulle röra sig om en bro tror jag inte alls på (även om en sådan mycket väl kan ha funnits). Främst då man inte använde sig av ordet "Stock" för att beskriva varken en bro eller spång. Känns inte heller som att detta skulle föranleda en namngivning av holmen.
Att det avser flytande eller pålade stockar som en del av en försvarsanläggning vid detta sund är som tidigare nämnt det jag håller som troligast. Huruvida namnet kommer från "Stockholmssundet" (där "sund" trillat bort) eller hetat Stockholmen direkt är såklart svårts att avgöra men jag skulle nog satsa på att det hette "Stockholmssundet" ursprungligen då det ju faktiskt var själva sundet som avsågs när man omnämnde "stockarna" (förutsatt att denna teori då är den riktiga). Att mellanled trillat bort är inget konstigt alls och finns massor med exempel på genom historien.


Slutligen har vi då själva holmen. Är det den stora holmen som avses (Gamla stan- tidigarebenämnd Stadsholmen) eller någon av de tre små holmarna (som nu tack vare landhöjningen är en- Helgeandsholmen). Det är inte självklart att det är den stora holmen som avses då själva pålspärren varit koncentrerad kring den största av de mindre holmarna samt att man vet att själva verksamheten för tullen/spärrsystemet låg på denna (och här fanns även den öppning där båtarna kunde passera). Denna holme kallades enligt vissa uppgifter även för just "Stockholmen". Det stora försvarstornet (Kastalen) samt marknaden låg däremot på den stora holmen Stadsholmen (tornet och marknaden gav ju dock inte upphov till själva namnet).
Men tänker man ytterliga ett steg var även Stadsholmen troligen omgiven av en pålspärr på båda sidor (alltså även mot Södermalm- även om vissa uppgifter gör gällande att det räckte med att vattnet här var för grunt för båtar). Stadsholmen var även avsevärt högre än de mindre holmarna och syntes mera på håll. Det var denna man såg när man kom seglande.
Det kan då förstås invändas, med all rätt, att Stadsholmen ju hette just Stadsholmen medans den största av de mindra öarna hette just "Stockholmen". Jag har dock vissa tveksamheter. Först då, varför blir namnet på den senare staden satt efter den mindre holmen där knappt någon verksamhet försegicks? Och hur kan "Stadsholmen" ha fått detta namn i en tid då "staden" inte var mer än på sin höjd en liten marknadsplats samt kanske ett försvarstorn. Jag känner mig rätt övertygad om att "Stadsholmen" haft ett tidigare namn som numera fallit i glömska. Ordet Stadsholmen ändrade man nog till efter att en stad började växa fram här. Och detta tidigare namn kan även det ha varit Stockholmen. T.ex kanske båda öarna kallades för Stockholmarna, alternativt att endast dagens Stadsholmen var namnsatt medans benämningen "Stockholmen" på den mindre ön är en senare konstruktion/kvarvarande rest efter att att Stadsholmen blev just Stadsholmen.

Sammanfattningsvis skulle jag säga att Stockholm ursprungligen hette Stocksundsholmen och fick sitt namn från en liggande pålspärr av stockar i vattnet mellan dagens Södermalm, Gamla stan, Helgeandsholmen och Norrmalm och där holmen som avses är dagens Gamla stan och inte Helgeandsholmen.

Två saker som dock vore bra att få helt vederlagt är:

Vet man säkert att dagens Stadsholmen utgjorde den gamla gränsen mellan Attundaland och Södermanland?

Är det klart fastslaget att den största av de tre holmar som numera utgör Helgeandsholmen tidigare kallades för Stockholmen (eller kan detta vara en efterkonstruktion)?


Ps: Nu kanske någon undrar varför jag ägnar en massa tid åt att prata på om Stockholms namnsättning istället för att bemöta Per Ankersjös påhopp på oss i SvD igår (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/centern-vill-se-fler-skyskrapor_4127699.svd). Svaret är helt enkelt för att det inte behövs längre. Våra framgångar i stadsbyggnadsfrågor i Stockholm har varit så pass ofattbart stora senaste året att vi numera lärt oss att Centern bara gräver sin egen grav med denna typ av utspel...

http://www.vikingtour.net/

fredag 15 januari 2010

Nu fälls körsbärsträden i Fatbursparken

Med anledning av Citybanebygget och överdäckningen av stambanan som nu drar igång i Fatbursparken på Söder (planken ska som jag förstått saken komma upp nästa vecka) kommer åtskilliga träd att behöva fällas. Dels i Mariagårdstäppan och dels i Fatbursparken.
Att träden i Mariagårdstäppan fälls är ett nödvändigt ont. Här ska själva tunneln dras. Det blir därtill svårt med återplanteringen då djupet ej kan göras tillräckligt. Dock kommer Mariagårdstäppan som park återställas väl och få en mer barnvänlig prägel.

Att körsbärsträden i Fatbursparken däremot behöver fällas är mer svårbegripligt. Det stora flertalet av dessa ligger utanför det område som berörs av själva Citybanebygget. Istället är det det planerade etableringsområdet för byggarbetarna som tycks behöva denna yta (vi talar om över 100 träd). Jag har inte sett några exakta beräkningar på varför man måste ta ned så pass mycket och handläggare Anna Åsell kan endast bekräfta att byggets vidd kräver det utan att heller närmare förklara saken. Det kan mycket väl vara så att det är nödvändigt men när man ser planerna för den nya parken som ska byggas på platsen när allt är klart börjar man genast fatta misstankar.
Här planeras en öppen pelouseliknande grässlätt som ska leda upp till Mariagårdstäppan. Någon återplantering är det inte tal om. Den landskapsarkitekt som ritat detta vill helt klart inte ha några träd här.
Det känns lite trist nu när det äntligen hade börjat bli lite fason på platsen. Det tar som bakant oftast en 10-20år innan nyplanterade träd kommer till sin fulla rätt. Och nu när äntligen Fatbursparken fått växa till sig väljer man att såga ned de träd som den planerades för.

fredag 8 januari 2010

City- monumentet över Sveriges andra stormaktstid

Jag kan inte sluta grubbla över det vettiga i förändringarna av City eller ej. Det är väldigt mycket å ena sidan och å andra sidan.
Så här skriver Marianne Strandin från Stadsmuseet:

"Stockholm city är idag ett av Europas mest välbevarade och väl genomförda modernistiska centrum. Det är ett kulturarv från en period som är av stor betydelse för Sveriges historia, en period som har beskrivits som Sveriges andra stormaktstid".

Hur sjutton ska man förhålla sig till detta? Att det kan vara så att där vi är verkligt världsunika idag när det kommer till stadsbyggande är just en plats som man inte tycker om. Som man både strukturmässigt och arkitektoniskt anser var ett feltänk. Vi gör det inte precis lätt för oss här i Stockholm...