fredag 22 januari 2010

Namnet Stockholm

Vad är egentligen den etymologiska betydelsen av namnet Stockholm. Bland forskarna finns fortfarande inte något entydligt svar. Det enda man (nästan) säkert kan fastslå är att "stock" har med timmer i någon form att göra och att "holm" avser en holme. Frågan är bara vilket timmer och vilken holme? Jag ska här försöka mig på ett helhetsgrepp av det hela.

"Stock-" är det som utgör mest problem. Följande teorier finns (mina kommentarer under varje):

* "Stock" avser en rest påle. T.ex en gränspåle (vilket var en av de medeltida betydelserna av ordet) eller den typ av påle som restes på tillfälliga marknadsplatser. Vid dagens Stadsholmen (Gamla stan) gick just denna gräns mellan Attundaland och Södermanland.

-Jag är tveksam till förklaringen beträffande påle vid marknadsplats, då jag inte riktigt kan se hur en sådan påle skulle kunna ge upphov till ett namn. Då dessa pålar fanns vid var och varannan marknadsplats skulle förvirring uppstå ifall de användes för namnsättning. Därtill kan inte dessa stockar ha varit speciellt iögonfallande. Behovet av att namn utmärker en plats var lika stor på medeltiden som nu. Ifall Stockholm vid sin begynnelse endast var en marknad på holmen ser jag inte poängen med att blanda in "stolpen" i namnet. "Holm" hade räckt gott och väl (vilket även var ett etablerat namn på andra håll).
Att det dock avser "holmen med gränspålen" (eller "gränsholmen") är då mer troligt. Inte då för att en gränspåle i sig skulle ge upphov till namnet för platsen utan snarare för att ön fått sitt namn för att markera att det var här gränspålen stod. Av alla teorier här under håller jag denna som näst troligast.


* "Stock" betyder egentligen "stubbe". Namnet ska alltså egentligen vara "stubbholmen"

-Som jag förstår saken avser denna teori att holmen kallades så för att alla träden huggits ned (för att t.ex angöra en marknads- eller försvarsplats) och bara en massa stubbar fanns kvar.
Tveksamt detta då det dels görs en förskjutning i namnet och dels en massa stubbar sällan ger upphov till ett namn. Men svårt att avskriva helt. Att man kallhuggit hela holmen vid angörande av t.ex ett försvar kan faktiskt ha skapat så pass många stubbar att holmen fått detta namn. Låter dumt men varför inte. Ingen visste ju då precis att det var en framtida huvudstad man namngav...


* "Stock" är en beteckning för vatten som trängs ihop "stockar sig". Alltså att man beskrev vattenförhållandena här vid Mälarens utlopp under denna tid.

-Nu är jag inte helt insatt i den etymologiska förklaringen av ordet "stocka sig" under medeltiden men det känns ju för långsökt (och tråkigt). Jag hoppas inte det är detta...


* Liknande denna, men omvänt, är en förklaring som går ut på att "stock" på gammelsvenska avser "samling av" och att namnet således betyder "Samling av holmar".

-Jag är tveksam till detta då det medeltida ordet för "stock" som ovan nämnts betydde "rest påle". Betydelsen "samling av" är mig veterligen senare.


*"Stock" avser stockar och pålar som ingått i en försvarsanläggning kring strömmen och staden. Antingen som en spärr i vattnet eller som en pallisad runt staden.

-Att Stockholm anlades för att kontrollera infarten till Mälaren är helt vederlagt. Och att dylika stockanläggningar funnits både i vattnet och runt staden vet man. Frågan är dock ifall de gett upphov till namnet?
Jag tror inte för en sekund att en träpallisad runt staden/by/marknadsplatsen kan ha gett upphov till detta. Det finns inget utmärkande alls kring en dylik träpallisad vilket vid denna tid återfanns kring de flesta större och strategiskt viktiga plaser utan att de för den skull gett upphov till något namn.
Dock kan jag mycket väl köpa att en pålanläggning (liggande eller stående) i vattnet som en spärr för båtar kan ha varit namnets grund. En dylik pålspärr är ett utmärkande drag. Detta var den enda plasen i Mälaren där en sådan effekivt kunde anläggas. Platsen borde både vara visuellt utmärkande samt ensam i sitt slag. Troligt alltså, men bevis saknas.

*En snarlik teori är att namnet ursprungligen hette "Stocksundsholmen" (alltså "holmen i Stocksundet") men att mellanledet "sund" försvunnit. "Stocksundet" (som t.ex Stocksund i Danderyd) är då det sund där 1. flytande stockar fastnade vid stränderna 2. ett sund som spärrades av stockar i en försvarsanläggning eller 3. ett sund över vilket byggts en bro av stockar.

-Att det betecknar ett sund där flytande stockar fastnar är tveksamt men kan heller inte avfärdas. Mig veterligen försegicks ingen omfattande timmerverksamhet här heller vid denna tid. Jag har lite svårt att se vart dessa stockar var ämnade att ta vägen. Det fanns ingen större handelsplats eller kuststad längre ut mot Östersjön. Det var via Sigtuna och Uppsala det mesta skedde norrut samt Tälje söderut. Och vid denna tid hade dessa direktkontakt med Östersjön utan att behöva gå via platsen för dagens Stockholm. Men som sagt, även timmerflottning i mindre skala kan ha gett upphov till namnet.
Att det skulle röra sig om en bro tror jag inte alls på (även om en sådan mycket väl kan ha funnits). Främst då man inte använde sig av ordet "Stock" för att beskriva varken en bro eller spång. Känns inte heller som att detta skulle föranleda en namngivning av holmen.
Att det avser flytande eller pålade stockar som en del av en försvarsanläggning vid detta sund är som tidigare nämnt det jag håller som troligast. Huruvida namnet kommer från "Stockholmssundet" (där "sund" trillat bort) eller hetat Stockholmen direkt är såklart svårts att avgöra men jag skulle nog satsa på att det hette "Stockholmssundet" ursprungligen då det ju faktiskt var själva sundet som avsågs när man omnämnde "stockarna" (förutsatt att denna teori då är den riktiga). Att mellanled trillat bort är inget konstigt alls och finns massor med exempel på genom historien.


Slutligen har vi då själva holmen. Är det den stora holmen som avses (Gamla stan- tidigarebenämnd Stadsholmen) eller någon av de tre små holmarna (som nu tack vare landhöjningen är en- Helgeandsholmen). Det är inte självklart att det är den stora holmen som avses då själva pålspärren varit koncentrerad kring den största av de mindre holmarna samt att man vet att själva verksamheten för tullen/spärrsystemet låg på denna (och här fanns även den öppning där båtarna kunde passera). Denna holme kallades enligt vissa uppgifter även för just "Stockholmen". Det stora försvarstornet (Kastalen) samt marknaden låg däremot på den stora holmen Stadsholmen (tornet och marknaden gav ju dock inte upphov till själva namnet).
Men tänker man ytterliga ett steg var även Stadsholmen troligen omgiven av en pålspärr på båda sidor (alltså även mot Södermalm- även om vissa uppgifter gör gällande att det räckte med att vattnet här var för grunt för båtar). Stadsholmen var även avsevärt högre än de mindre holmarna och syntes mera på håll. Det var denna man såg när man kom seglande.
Det kan då förstås invändas, med all rätt, att Stadsholmen ju hette just Stadsholmen medans den största av de mindra öarna hette just "Stockholmen". Jag har dock vissa tveksamheter. Först då, varför blir namnet på den senare staden satt efter den mindre holmen där knappt någon verksamhet försegicks? Och hur kan "Stadsholmen" ha fått detta namn i en tid då "staden" inte var mer än på sin höjd en liten marknadsplats samt kanske ett försvarstorn. Jag känner mig rätt övertygad om att "Stadsholmen" haft ett tidigare namn som numera fallit i glömska. Ordet Stadsholmen ändrade man nog till efter att en stad började växa fram här. Och detta tidigare namn kan även det ha varit Stockholmen. T.ex kanske båda öarna kallades för Stockholmarna, alternativt att endast dagens Stadsholmen var namnsatt medans benämningen "Stockholmen" på den mindre ön är en senare konstruktion/kvarvarande rest efter att att Stadsholmen blev just Stadsholmen.

Sammanfattningsvis skulle jag säga att Stockholm ursprungligen hette Stocksundsholmen och fick sitt namn från en liggande pålspärr av stockar i vattnet mellan dagens Södermalm, Gamla stan, Helgeandsholmen och Norrmalm och där holmen som avses är dagens Gamla stan och inte Helgeandsholmen.

Två saker som dock vore bra att få helt vederlagt är:

Vet man säkert att dagens Stadsholmen utgjorde den gamla gränsen mellan Attundaland och Södermanland?

Är det klart fastslaget att den största av de tre holmar som numera utgör Helgeandsholmen tidigare kallades för Stockholmen (eller kan detta vara en efterkonstruktion)?


Ps: Nu kanske någon undrar varför jag ägnar en massa tid åt att prata på om Stockholms namnsättning istället för att bemöta Per Ankersjös påhopp på oss i SvD igår (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/centern-vill-se-fler-skyskrapor_4127699.svd). Svaret är helt enkelt för att det inte behövs längre. Våra framgångar i stadsbyggnadsfrågor i Stockholm har varit så pass ofattbart stora senaste året att vi numera lärt oss att Centern bara gräver sin egen grav med denna typ av utspel...

http://www.vikingtour.net/

5 kommentarer:

  1. Hej Martin!

    Vilka framgångar syftar du på?

    Trevlig helg!

    Per

    SvaraRadera
  2. Martin Hansson22 januari 2010 10:39

    Hej Per!
    Främst opinionsundersökningen av Gyllenforsen fastigheter innan jul där 31% av Stockholmarna svarade oss på frågan ”Vilket politiskt parti tror du bäst kommer ta tillvara på dina intressen för en bättre stad att leva i?”

    Det är lite synd att eran egentligen i grunden rätt bra artikel försörs av att ni "kryddar" den med påhopp på oss och kulturmiljölagarna.
    Mycket bra reportage i ABC från dig i onsdags dock om gröna tak. Fler sådant och jag tror ni är på rätt väg!

    Nu ska jag hem till en vän och spela Besserwisser...

    SvaraRadera
  3. Att tro att en tät och ekologiskt hållbar stad är beroende av skyskrapor visar bara på den stora kunskapsbristen som finns hos Per Ankersjö. Dessutom, om samhället och stadsutvecklingen ska vara hållbar måste man titta på alla de tre dimensionerna av hållbarhetsbegreppet, social, ekologisk och ekonomisk. De tre ska samspela. Sinsemellan och inom varje dimension finns det konfliktytor som kan vara svåra att förstå om man inte kunskapsmässigt har satt sig in i vad dimensionerna rymmer för olika perspektiv ch verksamheter. Det är lätt att konstatera att skyskrapor inte överväger den nytta som riksintressen för kulturmiljövården gör för en hållbar samhällsutveckling. De är inte nödvändiga för att en hållbar stad ska kunna byggas och förvaltas. Centern och Ankersjö vet helt enkelt inte vad han talar om.

    All planering och alla lagstiftning handlar om tolkningar. Det är inget unikt för kulturmiljövården. Det innebär inte att tolkningarna är godtyckliga. Till sist: inskränkningen i kommunernas självbestämmande och planmonopol är bra. Det visar sig inte minst när politiker som Per Ankersjö kritiserar saker de uppenbarligen inte vet något om. Så länge som kommunpolitiker inte svarar upp mot det ansvar de har när det gäller planering och att hantera allmäna intressen seriöst så måste staten ha möjlighet att gå in och styra upp.

    SvaraRadera
  4. @Martin - ok, jag trodde du syftade på några politiska framgångar men där är det ju magert de senaste åren ;-)

    @Anonym - vad trött jag blir på denna typ av förminskande utan att egentligen komma med några konkreta argument. Typiskt också att personer som tycker att deras åsikt är mer värd än andras att inte vilja ha demokrati lokalt. För det är precis vad det handlar om. Se exemplet med den gamla spritfabriken i Eslöv: kommunen ville rusta upp delar av den förfallna fabriken och ersätta andra delar av fastigheten med nya välbehövliga bostäder centralt. Stadskärnan är riksintresse för kulturmiljövården. Länsstyrelsen säger inte bara nej - de upphäver kommunens beslut och sätter kommunen under tvångsförvaltning! För mig är det att spotta kommuninvånarna i ansiktet. Samtidigt förfaller spritfabriken ännu mer och är en allmän fara för barn, ungdomar och hemlösa. Bostäder byggs istället utanför staden och biltrafiken kommer som ett brev på posten.

    Ibland känns det som att länsantikvarier är viktigare än både miljö och utveckling.

    SvaraRadera
  5. Martin Hansson27 januari 2010 02:42

    Ibland (rätt sällan dock) kan kulturmiljölagarna slå fel. Men därifrån är steget väldigt långt till att man därför ska ta bort dem, eller ens mjuka upp dem. Lagarna är väl avväga som jag ser det idag och stora möjligheter till tolkning och undantag finns när nöden så kräver. Jag kan inte riktigt svara på ifall Eslöv är ett sådant exempel då jag enbart hört kommunens syn på saken än så länge. Jag misstänker att kommunen och länsstyrelsen hamnat på kollisionskurs och den infekterade debatten skapat en låsning. Troligen erbjudet antikvarierna en god kompromiss som kommunen av princip vägrar gå med på (har jag rätt?)
    Även om jag är av åsikten att skydden är till gagn för kommunerna har kulturmiljölagarna även den funktionen att se till helheten och även se mer långsiktigt än enbart korta ekonomiska intressen. Långsiktigt har ett bevarande av kulturmiljöerna visat sig vara ekonomiskt fördelaktigt för både mindre som större orter.

    SvaraRadera