tisdag 26 april 2011

Problemen kring villastädernas gamla detaljplaner

Dn skriver idag kring de uppkomna problemen med äldre detaljplaner i Stockholms villastäder vilka utnyttjas av byggföretagen för alltför hårda samt okänsliga exploateringar.
http://www.dn.se/sthlm/villor-rivs-for-bygge-av-boratter

Det är mycket bra att frågan nu börjar uppmärksammas och de två akuta fallen i Herrängen samt Äppelviken lyfts fram. Det hela handlar inte bara om alltför grova förtätningar samt uppföranden av flerbostadshus bland villorna, utan även om omfattande markutjämningar/sprängningar. Man plattar helt enkelt till ett landskap som planerats för en mer mjukare och böljande karaktär. Att de boende är upprörda behöver väl knappt ens nämnas.

Både S och M uttalar sig i artikeln och vi inom MP har den senaste tiden haft intensiva diskussioner med dem kring frågan. Jag anser att de båda begår stora misstag. M har tillsammans med oss begärt en inventering av alla villaområden i Stockholm för att utifrån denna sedan kunna ta ställning till vilka detaljplaner som ska prioriteras för ändringar. De vägrar dock konsekvent göra någonting åt de akuta aktuella fall som nu är uppe. T.ex släppte de igenom ett ärende i Herrängen för bara några veckor sedan. Ifall de menar allvar med sin ambition att värna dessa områden måste de såklart agera nu. Men så är som sagt inte fallet. För dem är det fortfarande viktigare att inte trampa på någons privata tår.
S å sin sida vill begära anstånd vid aktuella ärenden för att sedan starta en detaljplaneprocess. Vi la bland annat en gemensam skrivelse med dem kring detta för detta aktuella ärendet i Herrängen. Detta är såklart mycket bra! Men de vägrar istället att agera proaktivt och se långsiktigt. Att S inte ställde sig bakom uppdraget att göra den framåtsyftande inventeringen, som kan lösa denna fråga över tid, förefaller mycket märkligt. Den enda rimliga anledning jag kan se till detta är ren politik.
Så både S och M. Skärp er! För S del, lär er att tänka strategiskt och för M:s del inse att problemen sker här och nu.

fredag 15 april 2011

Det är inte ens svårt att hitta mark för Tennishallen

Det börjar gå troll i frågan kring att finna en ny plats för tennishallen i Kristinebergsparken. Helt i onödan. Enligt gällande plan ska hallen flyttas för att stadsparken ska kunna färdigställas. Något de som nu flyttar in i Kungsholmens nya stadsutvecklingsområde räknat med vid köpet av sina lägenheter. Med hallen i parken bryts parken och siktlinjerna mot vattnet av.
Jag vet inte vilka muntliga överenskommelser som skett mellan moderaterna och hallens ägare men av vad jag förstått finns ett hyresavtal som ägaren är rädd ska upphöra att gälla vid en flytt. Och att de med en hyreshöjning kan få svårt att gå runt. Om och varför det är så vet jag inte men det är den enda rimliga anledning jag kan komma på då det inte egentligen är några problem att finna alternativa platser på västra Kungsholmen.

Stadsbyggnadskontoret har själva pekat ut flera lägen. På detta har nu även en ny möjlighet öppnats upp i och med två parallella ärenden med att dels minska trafikytorna på Kristinebergsmotet och dels en flytt av det idag befintliga bussgaraget söder om Lindhagensgatan. De östra delarna inom båda dessa ärenden, vilka hamnar under/strax väster om Essingeleden, går ej att bebygga med bostäder tack vare bullerproblematiken. Här planeras nu istället för nya kontor. Att låta några av dessa kontor utgå ur planerna för att istället förlägga tennishallen hit är enligt SBK fullt möjligt men de behöver få ett officiellt politiskt uppdrag för att börja utreda den frågan.
Moderaterna har nu istället i exploateringsnämnden gett ett uppdrag att utreda ifall det går att gräva ned hallen på befintlig plats. Detta trots att de inte ens själva verkar tro på att det är tekniskt och ekonomiskt hållbart (vilket det heller inte är).
Det börjar bli bråttom nu. Planen för bussgaraget är redan antagen och den för omvandlingen av Kristinebergsmotet är inne på sista rundan. Ifall inte SBK får ett uppdrag innan sommaren kommer de inte att hinna börja en seriös utredning för att få in hallen här. Så låt oss ge dem det så att denna surdeg försvinner. Jag är beredd att ge moderaterna en månad nu att tänka ut detta själva. Sedan tar vi kontakt med FP och föreslår att vi inom oppositionen tillsammans med dem bildar en egen majoritet och uppdrar åt kontoret att sätta igång. Så det är nu upp till M ifall de vill undvika en sådan situation...

http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/6246

http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/6219

http://www.dn.se/sthlm/striden-om-tennishallen-fortsatter

onsdag 13 april 2011

Strukturplan för Husby

En ny ambitiös strukturplan för Husby har tagits fram och är uppe för behandling i stadsbyggnadsnämnden imorgon. Planen fokuserar främst på att stärka västra delen av centrumet, minska trafiksepareringen genom att lyfta upp respektive sänka ned vissa gator till marknivå, stärka de centrala gångstråken samt komplettera med bebyggelse på vissa strategiska platser. Ett nytt kulturhus ska även uppföras.

Vi anser ambitionerna vara helt okej och strukturplanen i månt och mycket bra. Men den är långt ifrån tillräcklig och väldigt mycket saknas. Ett alltför traditionellt tänk har även smugit sig in. Därför kommer vi att lägga följande FTB på nämnden imorgon för det vidare arbetet:

1. Husbys identitet stärks genom tilltalet "Husby" utan koppling till ord som miljonprogram.
2. Husby ges möjlighet att utveckla karaktärsbärande (gärna namngivna) stadsdelar inom sig.
3. centrumutvecklingen utförs aktivt och uppsökande och att det vid planeringen tillses att även mindre lokaler planeras in för småhandlare.
4. centrum kompletteras med lokala möjligheter för näringsverksamhet runt om i Husbys kvarter.
5. Bokaler tillåts i hela Husby i syfte att stimulera lokalt entreprenörsskap, småföretagande och jämställdhet.
6. kollektivtrafiken skall ses över och ha en god turtäthet och att lokala busslingor med hög turtäthet kompletterar stomnätet.
7. gång och cykelvägar ska redovisas och utvecklas till trygga miljöer (och skottas vintertid)
8. uttrycket ”där det gör nytta” förtydligas
9. trottoarer och grönskande ljussatta stråk tillkommer i stor omfattning
10. kostnader och kvalitéer för de olika gatunivåerna redovisas under arbetet så att nämnden förstår vad som avses och att beslut om åtgärd och kostnad i förhållande till andra önskade åtgärder tas upp i nämnden innan beslut.
11. Byggbar mark fördelas och utvecklas så att mindre aktörer kan beredas möjlighet att lämna anbud eller bli tilldelad tomträttsmark.
12. den av Skanska efterfrågade nästintill villkorade attraktiviteten också ska gälla inom varje lokalt tillskott som i sig ska bidra till lokalsamhällets kvaliteter och karaktärer.
13. närheten till Järvafältet är en viktig utvecklingsbar tillgång och resurs som friyta och som rekreationsplats.
14. möjligheten att utveckla kolonilottsverksamheten och grön närodlig inom Husby ska ses över, utvecklas, tillgängliggöras och vid behov expandera.
15. lokaler för kulturell verksamhet i mindre skala även kan upplåtas utspridda inom kvartersbebyggelsen
16. ett nytt kulturhus byggs och blir öppet för alla. Det kopplas till mångkultur samt kulturens många olika verksamhetsfält. Huset ska dock inte äventyra de idag befintliga Husby Träffs verksamheter.


Miljöpartiet anser att det är av allmänt intresse att Stockholms stad växer samman till en kommun där de olika stadsdelarna samverkar och inte minst stärker varandra. Husby är en hembygd, en boplats och arbetsplats för att stort antal människor - närmare bestämt drygt elva tusen.

Förslagsställarna bakom Förslag till Strukturplan har goda ambitioner. Vi upplever dock att åtgärderna är traditionella, i viss mån begränsande samt att det finns mer att utveckla och formulera.

Kollektivtrafiken bör behandlas och eventuella behov av förstärkning med fler bussar eller turtäthet bör tas upp. Linjenätssamverkan med andra näraliggande platser berörs inte. Cykelvägar och gångstråk bör redovisas tydligt och i en tydlig plan. Då många av de boende och då främst kvinnor och unga inte har tillgång till bil är det viktigt att utveckla trygga befolkade stråk för fotgängare och cyklister. Behovet av en ökad turtäthet i busstrafiken finns sannolikt. Mindre bussar som cirkulerar inom Husby främjar trygghet och samverkan mellan kvartersmiljöerna och handel, vård, dagis och skola.

Texten säger att gatunätet ska kopplas ihop och trafikseparering ska upphöra där den gör nytta. Här vill vi gärna se ett förtydligande av vad som ligger i begreppet ” att göra nytta” och för vem. Diskussionen om behovet av trottoarer är mångårig och det är bra att de kommer till. Belysning och växtlighet liksom tillgång till eventuell bussangöring bör finna och redovisas. Frågan om de olika gatunivåerna är svår att förstå och vi hoppas att redovisningen av ärendet kan bringa klarhet i vad som avses. Den stora skillnaden i kostnaden är dock av stort intresse.
Husby bör i texter bära sitt eget namn utan tillägget Miljonprogramsområde. I Husby bor 11400 personer i en enda stor stadsdel. Frågan om Husbys olika kvartersmiljöer och lokala förutsättningar och karaktärer berörs sannolikt därför inte i materialet. Var finns stadsdelarna i Husby? Vi kan jämföra med innerstaden där regeringen i sitt aktuella brev med anledning av frågor om Norra Station omnämner Vasastaden som stadsdel, trots att Vasastan ligger i stadsdelen Norrmalm.

Ett tungt fokus ligger på centrumutvecklingen och vi skulle gärna se att vi öppnar upp för de lokala möjligheterna för näringsverksamhet runt om i kvarteren. Här skulle det sannolikt vara främjande att tillåta Bokaler i syftet att stimulera entreprenörsskap och småföretagande. Både kvinnor och män skulle sannolikt dra nytta av detta då lokalsamhället ges möjlighet att utvecklas inifrån utan att styras av stora galleriors växlande ägarstrukturer och vinstsyften. På detta sätt kan också stadsdelskaraktärer utvecklas där verksamheternas inriktning bidrar. Exempel finns att studera vid Glömmingegränd i Tensta och i Malmö.

Kopplingen till Kista är angelägen men är svår att utläsa av materialet. Hur ser stråket ut fram till och in i Kista?

Att Skanska uttrycker att nyproduktion av nya bostäder förutsätter att stadsdelen få nya förutsättningar är gott i sig och därtill att centrum förnyas är intressant. Den efterfrågade attraktiviteten bör dock gälla inom varje lokalt tillskott som i sig bidar till lokalsamhällets kvaliteter och karaktärer. Är ett centrum tillräckligt? Jämför med tex Södermalm som har flera poler.

Önskvärt är att byggrätterna fördelas så att många aktörer kan beredas möjlighet att lämna anbud. Stora markanvisningar kan utestänga förnyelse och mångfald. På samma sätt kan stora fastighetsägare motverka förnyelse framdriven av lokala krafter. Värdefullt vore att upplåta mindre fastigheter för exploatering med sikte på ett byggande genererat inifrån Husby där mindre byggherrar och entreprenörer kan beredas en möjlighet att bygga.

Närheten till Järvafältet är en viktig tillgång och resurs som friyta och som rekreationsplats. Genomtänkta satsningar på parker och grönområden saknas helt i strukturplanen, något som de boende gång på gång sagt är viktigt. Möjligheten att utveckla kolonilottsverksamheten bör ses över och vid behov expandera. Riktade insatser kan ske för att öka intresset för koloniodling. Möjligheten att odla lokalt inom Husby i närheten av bostaden bör bli en möjlighet. Allt för att stärka engagemanget i närsamhället och den egna boendemiljön.

Frågan om ett kulturhus är värt en programutveckling. Men viktigt att samtidigt stärka det idag redan befintliga ”Husby Träff”. Ett nytt kulturhus får inte påverka ”Husby Träffs möjligheter att verka negativt. Lokaler för kulturell verksamhet i mindre skala kan även upplåtas utspridda inom kvartersbebyggelsen (det bor ju mer än elvatusen människor här). Gamla uttjänat parkeringshus kan omvandlas till tex centrum för matkultur och odling. Dessa verksamheter berör frågan om jämställdhet och integration då de i stor utsträckning kan nå många kvinnor.

måndag 11 april 2011

Program för utveckling av Blackebergsvägen

En intressant (och delvis oroande) startpromemoria är uppe för behandling till stadsbyggnadsnämnden nu på torsdag.

Men anledning av att markanvisningar getts för att exploatera och utveckla området kring Islandstorgets tunnelbana och korsningen Blackebergsvägen - Bergslagsvägen vill SBK ta ett helhetsgrepp på hela närmiljön och främst då Blackebergsvägen söderut.
Helhetsgrepp är ofta mycket bra och rätt tänkt men just här verkar det bli fel. De planer som finns på utveckling av Islandtorget med bostäder och affärer är väligt bra. Hela området kring rondellen går att gör mycket kring och även därmed stärka entréerna till Blackeberg, samt Södra och Norra Ängby. Speciellt platsen för dagens bensinmack är lämplig.

Sedan blir de tyvärr betydligt mer knepigt. Det antyds (hela promemorian är mycket svävande) att exploateringar ev. ska kunna ske kring den idag befintliga skolan samt kyrkan inom samma område. Helt uteslutet då dessa idag omges av väl frekventerade grönområden och parker. Längre söderut talas om att stärka kopplingar mellan Blackeberg och Södra Ängby via bl.a den idag befintliga bollplanen. Samma sak här. Detta är väl använda grönområden som därtill fungerar som spridningsstråk och upplevs som en del av Grimsta naturreservat. På detta kommer det stora problemet att Södra Ängby är av riksintresse för kulturmiljövården. Ett idag helt unikt område i Norra Europa. Kontoret konstaterar själva att exploateringar här kommer att skada riksintresset. Tanken med att stärka sambanden mellan Blackeberg och Södra Ängby är god men det går helt enkelt inte vid denna plats. Sambanden bör istället ske norr om Cederströmsvägen samt Zornvägen.
Den idag upplevda segregeringen mellan dessa områden är därtill i månt och mycket en teoretisk skrivbordsprodukt. Uppgifter från invånarna själva gör gällande att det idag råder full grannsamverkan mellan platserna och att barnen är uppblandade. Och även om jag såklart förstår och delar tanken kring kopplingar via fysisk bebyggelse får man inte glömma bort att hittills har ingen fullt frisk människa misslyckats med att gå över en gräsmatta medans det omvänt mig veterligen aldrig skett att någon lyckats gå rakt igenom en husfasad (strängteorier i all ära).

Slutligen luftas lite försiktigt planer på en eventuellt mindre exploateringar ända nere vid Mälaren. Detta med anledning av att stärka allmänhetens tillträde dit. Det sistnämnda är såklart bra. Men var denna ev. exploateirng ska ske nämns inte. Kontoret har dock såklart en tanke här. Annars skulle detta inte antydas. Av vad jag kan uppfatta efter att ha promenerat igenom området finns endast två rimliga platser som SBK kan ha spanat in. Dels de sedan tidigare försiktiga planerna på avstyckningar vid de idag befintliga villorna nere vid vattnet. Varför dessa då inte nämns explicit är dock märkligt då de är väl kända.
Mer troligt är istället då kanske att det handlar om Jehanders anläggning mellan vattnet och Blackebergsvägen. Jag skulle inte bli förvånad ifall påtryckningar mot Jehanders från kontorets sida kommer att dra igång så fort promemorian är antagen. Jehander själva har hittills inte hört något och har inga planer på att flytta. Anläggningen behöver dels ligga utmed vatten och dels vara belägen nära staden för att minska de tunga lastbilstransporterna (de får sitt råmaterial via båtar och kör sedan efter förädling in produkterna mot stan). Att flytta Jehander längre ut innebär dels längre transporter och dels att ett annat sjönära läge behöver exploateras. Och då troligen ett helt orört sådant. Så ifall det nu är Jehanders anläggning som är målet, släpp saken!