Strukturplan för Husby

En ny ambitiös strukturplan för Husby har tagits fram och är uppe för behandling i stadsbyggnadsnämnden imorgon. Planen fokuserar främst på att stärka västra delen av centrumet, minska trafiksepareringen genom att lyfta upp respektive sänka ned vissa gator till marknivå, stärka de centrala gångstråken samt komplettera med bebyggelse på vissa strategiska platser. Ett nytt kulturhus ska även uppföras.

Vi anser ambitionerna vara helt okej och strukturplanen i månt och mycket bra. Men den är långt ifrån tillräcklig och väldigt mycket saknas. Ett alltför traditionellt tänk har även smugit sig in. Därför kommer vi att lägga följande FTB på nämnden imorgon för det vidare arbetet:

1. Husbys identitet stärks genom tilltalet "Husby" utan koppling till ord som miljonprogram.
2. Husby ges möjlighet att utveckla karaktärsbärande (gärna namngivna) stadsdelar inom sig.
3. centrumutvecklingen utförs aktivt och uppsökande och att det vid planeringen tillses att även mindre lokaler planeras in för småhandlare.
4. centrum kompletteras med lokala möjligheter för näringsverksamhet runt om i Husbys kvarter.
5. Bokaler tillåts i hela Husby i syfte att stimulera lokalt entreprenörsskap, småföretagande och jämställdhet.
6. kollektivtrafiken skall ses över och ha en god turtäthet och att lokala busslingor med hög turtäthet kompletterar stomnätet.
7. gång och cykelvägar ska redovisas och utvecklas till trygga miljöer (och skottas vintertid)
8. uttrycket ”där det gör nytta” förtydligas
9. trottoarer och grönskande ljussatta stråk tillkommer i stor omfattning
10. kostnader och kvalitéer för de olika gatunivåerna redovisas under arbetet så att nämnden förstår vad som avses och att beslut om åtgärd och kostnad i förhållande till andra önskade åtgärder tas upp i nämnden innan beslut.
11. Byggbar mark fördelas och utvecklas så att mindre aktörer kan beredas möjlighet att lämna anbud eller bli tilldelad tomträttsmark.
12. den av Skanska efterfrågade nästintill villkorade attraktiviteten också ska gälla inom varje lokalt tillskott som i sig ska bidra till lokalsamhällets kvaliteter och karaktärer.
13. närheten till Järvafältet är en viktig utvecklingsbar tillgång och resurs som friyta och som rekreationsplats.
14. möjligheten att utveckla kolonilottsverksamheten och grön närodlig inom Husby ska ses över, utvecklas, tillgängliggöras och vid behov expandera.
15. lokaler för kulturell verksamhet i mindre skala även kan upplåtas utspridda inom kvartersbebyggelsen
16. ett nytt kulturhus byggs och blir öppet för alla. Det kopplas till mångkultur samt kulturens många olika verksamhetsfält. Huset ska dock inte äventyra de idag befintliga Husby Träffs verksamheter.


Miljöpartiet anser att det är av allmänt intresse att Stockholms stad växer samman till en kommun där de olika stadsdelarna samverkar och inte minst stärker varandra. Husby är en hembygd, en boplats och arbetsplats för att stort antal människor - närmare bestämt drygt elva tusen.

Förslagsställarna bakom Förslag till Strukturplan har goda ambitioner. Vi upplever dock att åtgärderna är traditionella, i viss mån begränsande samt att det finns mer att utveckla och formulera.

Kollektivtrafiken bör behandlas och eventuella behov av förstärkning med fler bussar eller turtäthet bör tas upp. Linjenätssamverkan med andra näraliggande platser berörs inte. Cykelvägar och gångstråk bör redovisas tydligt och i en tydlig plan. Då många av de boende och då främst kvinnor och unga inte har tillgång till bil är det viktigt att utveckla trygga befolkade stråk för fotgängare och cyklister. Behovet av en ökad turtäthet i busstrafiken finns sannolikt. Mindre bussar som cirkulerar inom Husby främjar trygghet och samverkan mellan kvartersmiljöerna och handel, vård, dagis och skola.

Texten säger att gatunätet ska kopplas ihop och trafikseparering ska upphöra där den gör nytta. Här vill vi gärna se ett förtydligande av vad som ligger i begreppet ” att göra nytta” och för vem. Diskussionen om behovet av trottoarer är mångårig och det är bra att de kommer till. Belysning och växtlighet liksom tillgång till eventuell bussangöring bör finna och redovisas. Frågan om de olika gatunivåerna är svår att förstå och vi hoppas att redovisningen av ärendet kan bringa klarhet i vad som avses. Den stora skillnaden i kostnaden är dock av stort intresse.
Husby bör i texter bära sitt eget namn utan tillägget Miljonprogramsområde. I Husby bor 11400 personer i en enda stor stadsdel. Frågan om Husbys olika kvartersmiljöer och lokala förutsättningar och karaktärer berörs sannolikt därför inte i materialet. Var finns stadsdelarna i Husby? Vi kan jämföra med innerstaden där regeringen i sitt aktuella brev med anledning av frågor om Norra Station omnämner Vasastaden som stadsdel, trots att Vasastan ligger i stadsdelen Norrmalm.

Ett tungt fokus ligger på centrumutvecklingen och vi skulle gärna se att vi öppnar upp för de lokala möjligheterna för näringsverksamhet runt om i kvarteren. Här skulle det sannolikt vara främjande att tillåta Bokaler i syftet att stimulera entreprenörsskap och småföretagande. Både kvinnor och män skulle sannolikt dra nytta av detta då lokalsamhället ges möjlighet att utvecklas inifrån utan att styras av stora galleriors växlande ägarstrukturer och vinstsyften. På detta sätt kan också stadsdelskaraktärer utvecklas där verksamheternas inriktning bidrar. Exempel finns att studera vid Glömmingegränd i Tensta och i Malmö.

Kopplingen till Kista är angelägen men är svår att utläsa av materialet. Hur ser stråket ut fram till och in i Kista?

Att Skanska uttrycker att nyproduktion av nya bostäder förutsätter att stadsdelen få nya förutsättningar är gott i sig och därtill att centrum förnyas är intressant. Den efterfrågade attraktiviteten bör dock gälla inom varje lokalt tillskott som i sig bidar till lokalsamhällets kvaliteter och karaktärer. Är ett centrum tillräckligt? Jämför med tex Södermalm som har flera poler.

Önskvärt är att byggrätterna fördelas så att många aktörer kan beredas möjlighet att lämna anbud. Stora markanvisningar kan utestänga förnyelse och mångfald. På samma sätt kan stora fastighetsägare motverka förnyelse framdriven av lokala krafter. Värdefullt vore att upplåta mindre fastigheter för exploatering med sikte på ett byggande genererat inifrån Husby där mindre byggherrar och entreprenörer kan beredas en möjlighet att bygga.

Närheten till Järvafältet är en viktig tillgång och resurs som friyta och som rekreationsplats. Genomtänkta satsningar på parker och grönområden saknas helt i strukturplanen, något som de boende gång på gång sagt är viktigt. Möjligheten att utveckla kolonilottsverksamheten bör ses över och vid behov expandera. Riktade insatser kan ske för att öka intresset för koloniodling. Möjligheten att odla lokalt inom Husby i närheten av bostaden bör bli en möjlighet. Allt för att stärka engagemanget i närsamhället och den egna boendemiljön.

Frågan om ett kulturhus är värt en programutveckling. Men viktigt att samtidigt stärka det idag redan befintliga ”Husby Träff”. Ett nytt kulturhus får inte påverka ”Husby Träffs möjligheter att verka negativt. Lokaler för kulturell verksamhet i mindre skala kan även upplåtas utspridda inom kvartersbebyggelsen (det bor ju mer än elvatusen människor här). Gamla uttjänat parkeringshus kan omvandlas till tex centrum för matkultur och odling. Dessa verksamheter berör frågan om jämställdhet och integration då de i stor utsträckning kan nå många kvinnor.