Ny bebyggelse planeras nu utmed Pepparvägen i södra Hökarängen. Och som vanligt mitt i värdfull naturmark. Påståendet att staden inte bygger i värdfull naturmark är direkt felaktig. Känsliga områden som planeras att exploateras finns just nu bl.a både i Farsta, Årsta och Hässelby.
Den tätortsnära naturen är utöver de rekreativa aspekterna och ekosystemtjänsterna mycket viktig då den ofta innehåller höga naturvärden, naturvärden som är sällsynta i resten av riket där jord och skogsbruk drivs på starkt ekonomiska grunder. Det finns riktiga klenoder i den tätortsnära naturmiljön som vi måste lära oss att värdesätta och förvalta när tätorten växer.
Det sker inte heller några ekologiska kompensationsåtgärder för alla skövlingar och sprängningar som sker. Om överhuvudtaget något görs är det mest upprustning av lekparker eller parkvägar, något som borde ha genomförts hur som helst och dessutom inte på något sätt förstärker de gröna strukturerna i staden eller förbättrar förutsättningar för den biologiska mångfalden.
Ifall grönmarksintrången åtminstone kunde begränsas till de mindre känsliga områdena (vilket förvisso tack och lov är det vanliga) vore frågan mindre känslig. Men det paradigmskifte som skedde här för några år sedan gör att även argumenten för exploatering av den mindre känsliga grönytan kommer på skam.
onsdag 17 februari 2010
fredag 22 januari 2010
Namnet Stockholm
Vad är egentligen den etymologiska betydelsen av namnet Stockholm. Bland forskarna finns fortfarande inte något entydligt svar. Det enda man (nästan) säkert kan fastslå är att "stock" har med timmer i någon form att göra och att "holm" avser en holme. Frågan är bara vilket timmer och vilken holme? Jag ska här försöka mig på ett helhetsgrepp av det hela.
"Stock-" är det som utgör mest problem. Följande teorier finns (mina kommentarer under varje):
* "Stock" avser en rest påle. T.ex en gränspåle (vilket var en av de medeltida betydelserna av ordet) eller den typ av påle som restes på tillfälliga marknadsplatser. Vid dagens Stadsholmen (Gamla stan) gick just denna gräns mellan Attundaland och Södermanland.
-Jag är tveksam till förklaringen beträffande påle vid marknadsplats, då jag inte riktigt kan se hur en sådan påle skulle kunna ge upphov till ett namn. Då dessa pålar fanns vid var och varannan marknadsplats skulle förvirring uppstå ifall de användes för namnsättning. Därtill kan inte dessa stockar ha varit speciellt iögonfallande. Behovet av att namn utmärker en plats var lika stor på medeltiden som nu. Ifall Stockholm vid sin begynnelse endast var en marknad på holmen ser jag inte poängen med att blanda in "stolpen" i namnet. "Holm" hade räckt gott och väl (vilket även var ett etablerat namn på andra håll).
Att det dock avser "holmen med gränspålen" (eller "gränsholmen") är då mer troligt. Inte då för att en gränspåle i sig skulle ge upphov till namnet för platsen utan snarare för att ön fått sitt namn för att markera att det var här gränspålen stod. Av alla teorier här under håller jag denna som näst troligast.
* "Stock" betyder egentligen "stubbe". Namnet ska alltså egentligen vara "stubbholmen"
-Som jag förstår saken avser denna teori att holmen kallades så för att alla träden huggits ned (för att t.ex angöra en marknads- eller försvarsplats) och bara en massa stubbar fanns kvar.
Tveksamt detta då det dels görs en förskjutning i namnet och dels en massa stubbar sällan ger upphov till ett namn. Men svårt att avskriva helt. Att man kallhuggit hela holmen vid angörande av t.ex ett försvar kan faktiskt ha skapat så pass många stubbar att holmen fått detta namn. Låter dumt men varför inte. Ingen visste ju då precis att det var en framtida huvudstad man namngav...
* "Stock" är en beteckning för vatten som trängs ihop "stockar sig". Alltså att man beskrev vattenförhållandena här vid Mälarens utlopp under denna tid.
-Nu är jag inte helt insatt i den etymologiska förklaringen av ordet "stocka sig" under medeltiden men det känns ju för långsökt (och tråkigt). Jag hoppas inte det är detta...
* Liknande denna, men omvänt, är en förklaring som går ut på att "stock" på gammelsvenska avser "samling av" och att namnet således betyder "Samling av holmar".
-Jag är tveksam till detta då det medeltida ordet för "stock" som ovan nämnts betydde "rest påle". Betydelsen "samling av" är mig veterligen senare.
*"Stock" avser stockar och pålar som ingått i en försvarsanläggning kring strömmen och staden. Antingen som en spärr i vattnet eller som en pallisad runt staden.
-Att Stockholm anlades för att kontrollera infarten till Mälaren är helt vederlagt. Och att dylika stockanläggningar funnits både i vattnet och runt staden vet man. Frågan är dock ifall de gett upphov till namnet?
Jag tror inte för en sekund att en träpallisad runt staden/by/marknadsplatsen kan ha gett upphov till detta. Det finns inget utmärkande alls kring en dylik träpallisad vilket vid denna tid återfanns kring de flesta större och strategiskt viktiga plaser utan att de för den skull gett upphov till något namn.
Dock kan jag mycket väl köpa att en pålanläggning (liggande eller stående) i vattnet som en spärr för båtar kan ha varit namnets grund. En dylik pålspärr är ett utmärkande drag. Detta var den enda plasen i Mälaren där en sådan effekivt kunde anläggas. Platsen borde både vara visuellt utmärkande samt ensam i sitt slag. Troligt alltså, men bevis saknas.
*En snarlik teori är att namnet ursprungligen hette "Stocksundsholmen" (alltså "holmen i Stocksundet") men att mellanledet "sund" försvunnit. "Stocksundet" (som t.ex Stocksund i Danderyd) är då det sund där 1. flytande stockar fastnade vid stränderna 2. ett sund som spärrades av stockar i en försvarsanläggning eller 3. ett sund över vilket byggts en bro av stockar.
-Att det betecknar ett sund där flytande stockar fastnar är tveksamt men kan heller inte avfärdas. Mig veterligen försegicks ingen omfattande timmerverksamhet här heller vid denna tid. Jag har lite svårt att se vart dessa stockar var ämnade att ta vägen. Det fanns ingen större handelsplats eller kuststad längre ut mot Östersjön. Det var via Sigtuna och Uppsala det mesta skedde norrut samt Tälje söderut. Och vid denna tid hade dessa direktkontakt med Östersjön utan att behöva gå via platsen för dagens Stockholm. Men som sagt, även timmerflottning i mindre skala kan ha gett upphov till namnet.
Att det skulle röra sig om en bro tror jag inte alls på (även om en sådan mycket väl kan ha funnits). Främst då man inte använde sig av ordet "Stock" för att beskriva varken en bro eller spång. Känns inte heller som att detta skulle föranleda en namngivning av holmen.
Att det avser flytande eller pålade stockar som en del av en försvarsanläggning vid detta sund är som tidigare nämnt det jag håller som troligast. Huruvida namnet kommer från "Stockholmssundet" (där "sund" trillat bort) eller hetat Stockholmen direkt är såklart svårts att avgöra men jag skulle nog satsa på att det hette "Stockholmssundet" ursprungligen då det ju faktiskt var själva sundet som avsågs när man omnämnde "stockarna" (förutsatt att denna teori då är den riktiga). Att mellanled trillat bort är inget konstigt alls och finns massor med exempel på genom historien.
Slutligen har vi då själva holmen. Är det den stora holmen som avses (Gamla stan- tidigarebenämnd Stadsholmen) eller någon av de tre små holmarna (som nu tack vare landhöjningen är en- Helgeandsholmen). Det är inte självklart att det är den stora holmen som avses då själva pålspärren varit koncentrerad kring den största av de mindre holmarna samt att man vet att själva verksamheten för tullen/spärrsystemet låg på denna (och här fanns även den öppning där båtarna kunde passera). Denna holme kallades enligt vissa uppgifter även för just "Stockholmen". Det stora försvarstornet (Kastalen) samt marknaden låg däremot på den stora holmen Stadsholmen (tornet och marknaden gav ju dock inte upphov till själva namnet).
Men tänker man ytterliga ett steg var även Stadsholmen troligen omgiven av en pålspärr på båda sidor (alltså även mot Södermalm- även om vissa uppgifter gör gällande att det räckte med att vattnet här var för grunt för båtar). Stadsholmen var även avsevärt högre än de mindre holmarna och syntes mera på håll. Det var denna man såg när man kom seglande.
Det kan då förstås invändas, med all rätt, att Stadsholmen ju hette just Stadsholmen medans den största av de mindra öarna hette just "Stockholmen". Jag har dock vissa tveksamheter. Först då, varför blir namnet på den senare staden satt efter den mindre holmen där knappt någon verksamhet försegicks? Och hur kan "Stadsholmen" ha fått detta namn i en tid då "staden" inte var mer än på sin höjd en liten marknadsplats samt kanske ett försvarstorn. Jag känner mig rätt övertygad om att "Stadsholmen" haft ett tidigare namn som numera fallit i glömska. Ordet Stadsholmen ändrade man nog till efter att en stad började växa fram här. Och detta tidigare namn kan även det ha varit Stockholmen. T.ex kanske båda öarna kallades för Stockholmarna, alternativt att endast dagens Stadsholmen var namnsatt medans benämningen "Stockholmen" på den mindre ön är en senare konstruktion/kvarvarande rest efter att att Stadsholmen blev just Stadsholmen.
Sammanfattningsvis skulle jag säga att Stockholm ursprungligen hette Stocksundsholmen och fick sitt namn från en liggande pålspärr av stockar i vattnet mellan dagens Södermalm, Gamla stan, Helgeandsholmen och Norrmalm och där holmen som avses är dagens Gamla stan och inte Helgeandsholmen.
Två saker som dock vore bra att få helt vederlagt är:
Vet man säkert att dagens Stadsholmen utgjorde den gamla gränsen mellan Attundaland och Södermanland?
Är det klart fastslaget att den största av de tre holmar som numera utgör Helgeandsholmen tidigare kallades för Stockholmen (eller kan detta vara en efterkonstruktion)?
Ps: Nu kanske någon undrar varför jag ägnar en massa tid åt att prata på om Stockholms namnsättning istället för att bemöta Per Ankersjös påhopp på oss i SvD igår (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/centern-vill-se-fler-skyskrapor_4127699.svd). Svaret är helt enkelt för att det inte behövs längre. Våra framgångar i stadsbyggnadsfrågor i Stockholm har varit så pass ofattbart stora senaste året att vi numera lärt oss att Centern bara gräver sin egen grav med denna typ av utspel...
http://www.vikingtour.net/
"Stock-" är det som utgör mest problem. Följande teorier finns (mina kommentarer under varje):
* "Stock" avser en rest påle. T.ex en gränspåle (vilket var en av de medeltida betydelserna av ordet) eller den typ av påle som restes på tillfälliga marknadsplatser. Vid dagens Stadsholmen (Gamla stan) gick just denna gräns mellan Attundaland och Södermanland.
-Jag är tveksam till förklaringen beträffande påle vid marknadsplats, då jag inte riktigt kan se hur en sådan påle skulle kunna ge upphov till ett namn. Då dessa pålar fanns vid var och varannan marknadsplats skulle förvirring uppstå ifall de användes för namnsättning. Därtill kan inte dessa stockar ha varit speciellt iögonfallande. Behovet av att namn utmärker en plats var lika stor på medeltiden som nu. Ifall Stockholm vid sin begynnelse endast var en marknad på holmen ser jag inte poängen med att blanda in "stolpen" i namnet. "Holm" hade räckt gott och väl (vilket även var ett etablerat namn på andra håll).
Att det dock avser "holmen med gränspålen" (eller "gränsholmen") är då mer troligt. Inte då för att en gränspåle i sig skulle ge upphov till namnet för platsen utan snarare för att ön fått sitt namn för att markera att det var här gränspålen stod. Av alla teorier här under håller jag denna som näst troligast.
* "Stock" betyder egentligen "stubbe". Namnet ska alltså egentligen vara "stubbholmen"
-Som jag förstår saken avser denna teori att holmen kallades så för att alla träden huggits ned (för att t.ex angöra en marknads- eller försvarsplats) och bara en massa stubbar fanns kvar.
Tveksamt detta då det dels görs en förskjutning i namnet och dels en massa stubbar sällan ger upphov till ett namn. Men svårt att avskriva helt. Att man kallhuggit hela holmen vid angörande av t.ex ett försvar kan faktiskt ha skapat så pass många stubbar att holmen fått detta namn. Låter dumt men varför inte. Ingen visste ju då precis att det var en framtida huvudstad man namngav...
* "Stock" är en beteckning för vatten som trängs ihop "stockar sig". Alltså att man beskrev vattenförhållandena här vid Mälarens utlopp under denna tid.
-Nu är jag inte helt insatt i den etymologiska förklaringen av ordet "stocka sig" under medeltiden men det känns ju för långsökt (och tråkigt). Jag hoppas inte det är detta...
* Liknande denna, men omvänt, är en förklaring som går ut på att "stock" på gammelsvenska avser "samling av" och att namnet således betyder "Samling av holmar".
-Jag är tveksam till detta då det medeltida ordet för "stock" som ovan nämnts betydde "rest påle". Betydelsen "samling av" är mig veterligen senare.
*"Stock" avser stockar och pålar som ingått i en försvarsanläggning kring strömmen och staden. Antingen som en spärr i vattnet eller som en pallisad runt staden.
-Att Stockholm anlades för att kontrollera infarten till Mälaren är helt vederlagt. Och att dylika stockanläggningar funnits både i vattnet och runt staden vet man. Frågan är dock ifall de gett upphov till namnet?
Jag tror inte för en sekund att en träpallisad runt staden/by/marknadsplatsen kan ha gett upphov till detta. Det finns inget utmärkande alls kring en dylik träpallisad vilket vid denna tid återfanns kring de flesta större och strategiskt viktiga plaser utan att de för den skull gett upphov till något namn.
Dock kan jag mycket väl köpa att en pålanläggning (liggande eller stående) i vattnet som en spärr för båtar kan ha varit namnets grund. En dylik pålspärr är ett utmärkande drag. Detta var den enda plasen i Mälaren där en sådan effekivt kunde anläggas. Platsen borde både vara visuellt utmärkande samt ensam i sitt slag. Troligt alltså, men bevis saknas.
*En snarlik teori är att namnet ursprungligen hette "Stocksundsholmen" (alltså "holmen i Stocksundet") men att mellanledet "sund" försvunnit. "Stocksundet" (som t.ex Stocksund i Danderyd) är då det sund där 1. flytande stockar fastnade vid stränderna 2. ett sund som spärrades av stockar i en försvarsanläggning eller 3. ett sund över vilket byggts en bro av stockar.
-Att det betecknar ett sund där flytande stockar fastnar är tveksamt men kan heller inte avfärdas. Mig veterligen försegicks ingen omfattande timmerverksamhet här heller vid denna tid. Jag har lite svårt att se vart dessa stockar var ämnade att ta vägen. Det fanns ingen större handelsplats eller kuststad längre ut mot Östersjön. Det var via Sigtuna och Uppsala det mesta skedde norrut samt Tälje söderut. Och vid denna tid hade dessa direktkontakt med Östersjön utan att behöva gå via platsen för dagens Stockholm. Men som sagt, även timmerflottning i mindre skala kan ha gett upphov till namnet.
Att det skulle röra sig om en bro tror jag inte alls på (även om en sådan mycket väl kan ha funnits). Främst då man inte använde sig av ordet "Stock" för att beskriva varken en bro eller spång. Känns inte heller som att detta skulle föranleda en namngivning av holmen.
Att det avser flytande eller pålade stockar som en del av en försvarsanläggning vid detta sund är som tidigare nämnt det jag håller som troligast. Huruvida namnet kommer från "Stockholmssundet" (där "sund" trillat bort) eller hetat Stockholmen direkt är såklart svårts att avgöra men jag skulle nog satsa på att det hette "Stockholmssundet" ursprungligen då det ju faktiskt var själva sundet som avsågs när man omnämnde "stockarna" (förutsatt att denna teori då är den riktiga). Att mellanled trillat bort är inget konstigt alls och finns massor med exempel på genom historien.
Slutligen har vi då själva holmen. Är det den stora holmen som avses (Gamla stan- tidigarebenämnd Stadsholmen) eller någon av de tre små holmarna (som nu tack vare landhöjningen är en- Helgeandsholmen). Det är inte självklart att det är den stora holmen som avses då själva pålspärren varit koncentrerad kring den största av de mindre holmarna samt att man vet att själva verksamheten för tullen/spärrsystemet låg på denna (och här fanns även den öppning där båtarna kunde passera). Denna holme kallades enligt vissa uppgifter även för just "Stockholmen". Det stora försvarstornet (Kastalen) samt marknaden låg däremot på den stora holmen Stadsholmen (tornet och marknaden gav ju dock inte upphov till själva namnet).
Men tänker man ytterliga ett steg var även Stadsholmen troligen omgiven av en pålspärr på båda sidor (alltså även mot Södermalm- även om vissa uppgifter gör gällande att det räckte med att vattnet här var för grunt för båtar). Stadsholmen var även avsevärt högre än de mindre holmarna och syntes mera på håll. Det var denna man såg när man kom seglande.
Det kan då förstås invändas, med all rätt, att Stadsholmen ju hette just Stadsholmen medans den största av de mindra öarna hette just "Stockholmen". Jag har dock vissa tveksamheter. Först då, varför blir namnet på den senare staden satt efter den mindre holmen där knappt någon verksamhet försegicks? Och hur kan "Stadsholmen" ha fått detta namn i en tid då "staden" inte var mer än på sin höjd en liten marknadsplats samt kanske ett försvarstorn. Jag känner mig rätt övertygad om att "Stadsholmen" haft ett tidigare namn som numera fallit i glömska. Ordet Stadsholmen ändrade man nog till efter att en stad började växa fram här. Och detta tidigare namn kan även det ha varit Stockholmen. T.ex kanske båda öarna kallades för Stockholmarna, alternativt att endast dagens Stadsholmen var namnsatt medans benämningen "Stockholmen" på den mindre ön är en senare konstruktion/kvarvarande rest efter att att Stadsholmen blev just Stadsholmen.
Sammanfattningsvis skulle jag säga att Stockholm ursprungligen hette Stocksundsholmen och fick sitt namn från en liggande pålspärr av stockar i vattnet mellan dagens Södermalm, Gamla stan, Helgeandsholmen och Norrmalm och där holmen som avses är dagens Gamla stan och inte Helgeandsholmen.
Två saker som dock vore bra att få helt vederlagt är:
Vet man säkert att dagens Stadsholmen utgjorde den gamla gränsen mellan Attundaland och Södermanland?
Är det klart fastslaget att den största av de tre holmar som numera utgör Helgeandsholmen tidigare kallades för Stockholmen (eller kan detta vara en efterkonstruktion)?
Ps: Nu kanske någon undrar varför jag ägnar en massa tid åt att prata på om Stockholms namnsättning istället för att bemöta Per Ankersjös påhopp på oss i SvD igår (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/centern-vill-se-fler-skyskrapor_4127699.svd). Svaret är helt enkelt för att det inte behövs längre. Våra framgångar i stadsbyggnadsfrågor i Stockholm har varit så pass ofattbart stora senaste året att vi numera lärt oss att Centern bara gräver sin egen grav med denna typ av utspel...
http://www.vikingtour.net/
fredag 15 januari 2010
Nu fälls körsbärsträden i Fatbursparken
Med anledning av Citybanebygget och överdäckningen av stambanan som nu drar igång i Fatbursparken på Söder (planken ska som jag förstått saken komma upp nästa vecka) kommer åtskilliga träd att behöva fällas. Dels i Mariagårdstäppan och dels i Fatbursparken.
Att träden i Mariagårdstäppan fälls är ett nödvändigt ont. Här ska själva tunneln dras. Det blir därtill svårt med återplanteringen då djupet ej kan göras tillräckligt. Dock kommer Mariagårdstäppan som park återställas väl och få en mer barnvänlig prägel.
Att körsbärsträden i Fatbursparken däremot behöver fällas är mer svårbegripligt. Det stora flertalet av dessa ligger utanför det område som berörs av själva Citybanebygget. Istället är det det planerade etableringsområdet för byggarbetarna som tycks behöva denna yta (vi talar om över 100 träd). Jag har inte sett några exakta beräkningar på varför man måste ta ned så pass mycket och handläggare Anna Åsell kan endast bekräfta att byggets vidd kräver det utan att heller närmare förklara saken. Det kan mycket väl vara så att det är nödvändigt men när man ser planerna för den nya parken som ska byggas på platsen när allt är klart börjar man genast fatta misstankar.
Här planeras en öppen pelouseliknande grässlätt som ska leda upp till Mariagårdstäppan. Någon återplantering är det inte tal om. Den landskapsarkitekt som ritat detta vill helt klart inte ha några träd här.
Det känns lite trist nu när det äntligen hade börjat bli lite fason på platsen. Det tar som bakant oftast en 10-20år innan nyplanterade träd kommer till sin fulla rätt. Och nu när äntligen Fatbursparken fått växa till sig väljer man att såga ned de träd som den planerades för.
Att träden i Mariagårdstäppan fälls är ett nödvändigt ont. Här ska själva tunneln dras. Det blir därtill svårt med återplanteringen då djupet ej kan göras tillräckligt. Dock kommer Mariagårdstäppan som park återställas väl och få en mer barnvänlig prägel.
Att körsbärsträden i Fatbursparken däremot behöver fällas är mer svårbegripligt. Det stora flertalet av dessa ligger utanför det område som berörs av själva Citybanebygget. Istället är det det planerade etableringsområdet för byggarbetarna som tycks behöva denna yta (vi talar om över 100 träd). Jag har inte sett några exakta beräkningar på varför man måste ta ned så pass mycket och handläggare Anna Åsell kan endast bekräfta att byggets vidd kräver det utan att heller närmare förklara saken. Det kan mycket väl vara så att det är nödvändigt men när man ser planerna för den nya parken som ska byggas på platsen när allt är klart börjar man genast fatta misstankar.
Här planeras en öppen pelouseliknande grässlätt som ska leda upp till Mariagårdstäppan. Någon återplantering är det inte tal om. Den landskapsarkitekt som ritat detta vill helt klart inte ha några träd här.
Det känns lite trist nu när det äntligen hade börjat bli lite fason på platsen. Det tar som bakant oftast en 10-20år innan nyplanterade träd kommer till sin fulla rätt. Och nu när äntligen Fatbursparken fått växa till sig väljer man att såga ned de träd som den planerades för.
fredag 8 januari 2010
City- monumentet över Sveriges andra stormaktstid
Jag kan inte sluta grubbla över det vettiga i förändringarna av City eller ej. Det är väldigt mycket å ena sidan och å andra sidan.
Så här skriver Marianne Strandin från Stadsmuseet:
"Stockholm city är idag ett av Europas mest välbevarade och väl genomförda modernistiska centrum. Det är ett kulturarv från en period som är av stor betydelse för Sveriges historia, en period som har beskrivits som Sveriges andra stormaktstid".
Hur sjutton ska man förhålla sig till detta? Att det kan vara så att där vi är verkligt världsunika idag när det kommer till stadsbyggande är just en plats som man inte tycker om. Som man både strukturmässigt och arkitektoniskt anser var ett feltänk. Vi gör det inte precis lätt för oss här i Stockholm...
Så här skriver Marianne Strandin från Stadsmuseet:
"Stockholm city är idag ett av Europas mest välbevarade och väl genomförda modernistiska centrum. Det är ett kulturarv från en period som är av stor betydelse för Sveriges historia, en period som har beskrivits som Sveriges andra stormaktstid".
Hur sjutton ska man förhålla sig till detta? Att det kan vara så att där vi är verkligt världsunika idag när det kommer till stadsbyggande är just en plats som man inte tycker om. Som man både strukturmässigt och arkitektoniskt anser var ett feltänk. Vi gör det inte precis lätt för oss här i Stockholm...
lördag 26 december 2009
Nytt försök att stänga Tysta Marigången
Troligen finns det endast ett enda ställe i Stockholm idag (förorter inräknade) som kan beskrivas som farligt på riktigt efter kl 22:00. Nämligen Tysta Marigången mellan Tegelbacken och Klara Västra kyrkogata. Trafiksepareringens mest misslyckade manifestation. Knappt någon känner till platsen och ännu färre har satt sin fot där. Anställda på närliggande kontor behöver allt som oftast eskoteras av väktare ifall de lämnar sina arbetsplatser efter kl 21:00. Ändå ligger denna breda gångtunnel så centralt som man bara kan komma. Hur är det möjligt?
När bebyggelsen kring Tegelbacken uppfördes i början av 70-talet förverkligade man här tanken om trafiksepareringen fullt ut. Stora motorleder i ramper över marken och gångtunnlar under dem. Visionerna var säkert de bästa tänkbara men resultatet, i kombination med den totala avsaknaden av bostäder, blev innerstadens mest öde plats.
De underjordiska förbindelsegångarna blev snabbt tillhåll och genom årens lopp har de stängts eller byggts om en efter en. Tysta Marigången är den sista som är kvar! Således har även all ljusskygg verksamhet koncentraerats just hit (den angränsande Fyrfotagången stängdes t.ex mer eller mindre direkt efter att den blev färdigbyggd. Vad som föranlett ett sådant drastiskt beslut kan man endast spekulera i).
Nu är tanken att Tysta Marigången fortfarande ska hållas öppen på dagarna men stängas kvällstid. Planerna på detta var uppe redan 2003 men blev sedan av oklar anledning liggande.
Å ena sidan känns det hela rätt självklart då situationen blivit ohållbar, men å andra sidan lämnar det en krypande känsla av att detta bara är ytterligare ett steg i gentrifieringen och likriktningen av innerstaden. En fortgående slätstrukenhet som rimmar illa med en verklig storstads puls. Problemen försinnner ju heller inte. De flyttar bara till en annan plats och sprids ut.
När bebyggelsen kring Tegelbacken uppfördes i början av 70-talet förverkligade man här tanken om trafiksepareringen fullt ut. Stora motorleder i ramper över marken och gångtunnlar under dem. Visionerna var säkert de bästa tänkbara men resultatet, i kombination med den totala avsaknaden av bostäder, blev innerstadens mest öde plats.
De underjordiska förbindelsegångarna blev snabbt tillhåll och genom årens lopp har de stängts eller byggts om en efter en. Tysta Marigången är den sista som är kvar! Således har även all ljusskygg verksamhet koncentraerats just hit (den angränsande Fyrfotagången stängdes t.ex mer eller mindre direkt efter att den blev färdigbyggd. Vad som föranlett ett sådant drastiskt beslut kan man endast spekulera i).
Nu är tanken att Tysta Marigången fortfarande ska hållas öppen på dagarna men stängas kvällstid. Planerna på detta var uppe redan 2003 men blev sedan av oklar anledning liggande.
Å ena sidan känns det hela rätt självklart då situationen blivit ohållbar, men å andra sidan lämnar det en krypande känsla av att detta bara är ytterligare ett steg i gentrifieringen och likriktningen av innerstaden. En fortgående slätstrukenhet som rimmar illa med en verklig storstads puls. Problemen försinnner ju heller inte. De flyttar bara till en annan plats och sprids ut.
tisdag 22 december 2009
Angående Lidingös nya översiksplan
Lidingö har för närvarande ute sitt förslag till nya översiktplan på Samråd för inhämtande av remissyttranden.
Man ställer upp tre olika scenarion vilka i korthet går ut på.
A. Tät, mer stadslik och stor exploatering i anslutning till Lidingö centrum och Larsberg
B. Mindre utspridda stadsdelar
C. En mindre långsam utveckling (ungefär som idag alltså). Ej heller stadslik men dock i anslutning till centrum och Larsberg
Alternativ A är såklart att föredra men liksom med förslaget till Stockholms RUFS gör man en generalmiss. Nämligen att alternativ A är tänkt att innehålla mer bebyggelse än B och C. De på ön som inte vill ha en alltför stor exploatering kommer då att välja B eller C. Och detta oavsätt ifall de gillar stadsmässighet eller ej. Utvecklingen riskerar därmed att bli icke stadslik trots att det troligen är detta alla vill.
Istället borde man ställa två olika separata frågor. En som handlar om hur (stadslikt eller ej) man vill bygga och en som handlar om hur mycket man vill bygga. Att blanda ihop detta i alternativen är oerhört dumt och onödigt!
Intressant i övrigt att notera är att planerna på upprustning av Lidingöbanan fortlever samt tanken om en framtida ihopkoppling med den nya cityspårvägen. Likaså verkar den geniala tanken om en konvertering av Värtabanan till persontrafik nu ha slagit rot! Dock är planerna på en förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö centrum helt lagda på is.
Man ställer upp tre olika scenarion vilka i korthet går ut på.
A. Tät, mer stadslik och stor exploatering i anslutning till Lidingö centrum och Larsberg
B. Mindre utspridda stadsdelar
C. En mindre långsam utveckling (ungefär som idag alltså). Ej heller stadslik men dock i anslutning till centrum och Larsberg
Alternativ A är såklart att föredra men liksom med förslaget till Stockholms RUFS gör man en generalmiss. Nämligen att alternativ A är tänkt att innehålla mer bebyggelse än B och C. De på ön som inte vill ha en alltför stor exploatering kommer då att välja B eller C. Och detta oavsätt ifall de gillar stadsmässighet eller ej. Utvecklingen riskerar därmed att bli icke stadslik trots att det troligen är detta alla vill.
Istället borde man ställa två olika separata frågor. En som handlar om hur (stadslikt eller ej) man vill bygga och en som handlar om hur mycket man vill bygga. Att blanda ihop detta i alternativen är oerhört dumt och onödigt!
Intressant i övrigt att notera är att planerna på upprustning av Lidingöbanan fortlever samt tanken om en framtida ihopkoppling med den nya cityspårvägen. Likaså verkar den geniala tanken om en konvertering av Värtabanan till persontrafik nu ha slagit rot! Dock är planerna på en förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö centrum helt lagda på is.
torsdag 17 december 2009
Vart ska nya stadsbibliotektet ta vägen?
Ja, frågan är som bekant numera vidöppen efter att det vinnande tävlingsförslaget havererat. Att en utbyggnad ska ske är dock fortfarande aktuellt.
Jag ser för näravarande fyra tänkbara alternativ:
1. Alternativ lokalisering kring Odenplan/befintliga Stadsbibliotektet.
Att man tar fram ett nytt förslag här som är mindre kulturhistoriskt känsligt och framför allt billigare. De förslag som kom på 3:e plats i den stora arkitekttävlingen (Dikthörnan) kan vara ett alternativ. Att hitta nya lösningar i anslutning till det befintliga biblioteket är även vad personalen vill.
2. Slussen.
Helt enkelt att arbeta in ett bibliotekt i planerna här. Dock stöter detta förslag på patrull i den problematiska närheten till stadsbibliotektet på Medborgarplatsen, vilket är ett av Sveriges största. De kommer hamna för nära varandra.
3. Använd Ferdinand Bogbergs gasklocka i Hjorthagen till bibliotektet.
Detta är min personliga favorit. Det är redan bestämt att gasklockan ska göras om för någon form av kulturverksamhet. Oklart vad ännu. Att då använda dessa planer för bibliotektet lär därmed frigöra en hel del medel (vilket behövs). Hjorthagen må känns lite avlägset idag men när stadsutvecklingsområdet här vid Värtan och Husarviken står klart kommer detta vara en fullt integrerad del av innerstaden.
4. Ny byggnad i city vid den planerade platsen för Klara torn.
Även detta är en favorit. Två flugor i en smäll så att säga. Dels ett nytt bibliotek vid ett centrat läge och dels ett definitivt stopp för alla planerna på det hiskeliga Klara torn. Att få in en levande kulturverksamhet till denna plats vore mycket klokt för att bryta citys kontorsmonotoni.
Jag ser för näravarande fyra tänkbara alternativ:
1. Alternativ lokalisering kring Odenplan/befintliga Stadsbibliotektet.
Att man tar fram ett nytt förslag här som är mindre kulturhistoriskt känsligt och framför allt billigare. De förslag som kom på 3:e plats i den stora arkitekttävlingen (Dikthörnan) kan vara ett alternativ. Att hitta nya lösningar i anslutning till det befintliga biblioteket är även vad personalen vill.
2. Slussen.
Helt enkelt att arbeta in ett bibliotekt i planerna här. Dock stöter detta förslag på patrull i den problematiska närheten till stadsbibliotektet på Medborgarplatsen, vilket är ett av Sveriges största. De kommer hamna för nära varandra.
3. Använd Ferdinand Bogbergs gasklocka i Hjorthagen till bibliotektet.
Detta är min personliga favorit. Det är redan bestämt att gasklockan ska göras om för någon form av kulturverksamhet. Oklart vad ännu. Att då använda dessa planer för bibliotektet lär därmed frigöra en hel del medel (vilket behövs). Hjorthagen må känns lite avlägset idag men när stadsutvecklingsområdet här vid Värtan och Husarviken står klart kommer detta vara en fullt integrerad del av innerstaden.
4. Ny byggnad i city vid den planerade platsen för Klara torn.
Även detta är en favorit. Två flugor i en smäll så att säga. Dels ett nytt bibliotek vid ett centrat läge och dels ett definitivt stopp för alla planerna på det hiskeliga Klara torn. Att få in en levande kulturverksamhet till denna plats vore mycket klokt för att bryta citys kontorsmonotoni.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)