Att bygga på redan exploaterad mark

Att främst bygga på redan exploaterad mark är ett mantra som de flesta idag anammar (så även jag). Det hela är dock tyvärr inte helt okomplicerat. Förutom det självklara problemet att hitta disponibel sådan tillkommer ofta rätt omfattande saneringskostnader av marken innan byggnation kan ske. Kort sagt, det hela blir dyrare. Härav att byggbolagen ofta försöker ge sig på grönytorna istället.
En annan sida av det hela som kan synas rätt sjävklar men som sällan nämns är, var tar alla de industrier vägen som måste flytta på sig? Svar: de flyttar bara lite längre ut med ökade transporter och annan grönmark som tas i anspråk som följd. Ur ett större perspektiv är det inte helt självklart att man ska putta bort fungerande lokala industrier när bostadsmarknaden tränger sig på.
Som exempel kan nämnas en omfattande utvidgning av industriområdet öster om Högdalstoppen som nu sker i det tysta. Rätt stora naturområden kommer tas i anspråk. Förvisso gör man det i just detta fall hyfsat bra med ett samlande av industrierna (och därmed även transporterna) samt viss respekt för rekreationsvärdena och den biologiska mångfalden. Att en större biogasanläggning nu äntligen även ska anläggas här är därtill alldeles förträffligt.
Men faktum kvarstår. Grönmark förvinner och bullret ökar ovillkorligen för Högdalsborna i samma takt som närförorterna blir av med sina problem. Kan vara bra att ha i åtanke när Liljeholmen rustas vidare.