torsdag 24 mars 2011

Arkitektur Stockholm

Arbetet är nu i full gång med att ta fram ett nytt arkitektur/gestaltningsprogram för Stockholm vilket ska ersätta den tidigare "Stockholms byggnadsordning". Arkitektur Stockholm ska ses som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen och kommer ange inriktningarna för hur vill att staden framöver ska gestaltas. Till skillnad från Stockholms byggnadsordnings mer karaktär av handbok kommer Arkitektur Stockholm vara processinriktat. Byggnadsordningen förhöll sig mer till områdenas befintliga karaktärer medans Arkitektur Stockholm anger önskade inriktningar för framtiden. Ambitionen är att arbetet med att ta fram Arkitektur Stockholm ska ske brett och förankras väl hos Stockholmarna. Samråd kommer att starta i juni och ett utställningsförslag vara klart till september. Hela programmet förväntas antas i kommunfullmäktige i början av 2012. Det finns även långtgående planer på att utställning och samråd denna gång även ska innefatta en hemsida där Stockholmarna kan komma med synpunkter.

Det här arbetet är viktigt! Det kommer att få oerhörd stor påverkan på Stockholms framtida gestaltning. Arkitektur ses här även väldigt brett och kommer att inkludera en helhetssyn på staden. Det handlar således inte bara om fasader utan även sådant som parkeringar, utemiljöer, gångstråk, gårdar, vägar, parker etc etc. Även sådant som vilken status kulturmiljöer kommer att få framöver blir en del av programmet.

Ett första utkast för inriktning är nu färdigt. Följande kan lyftas fram:

Utgångspunkt för stadsutvecklingsstrategierna kommer att vara:

* Naturlandskapets karaktärsdrag
* Bebyggelsens årsringar

Stadsutvecklingsstrategierna kommer att vara:

* Fortsätta stärka centrala Stockholm
* Satsa på attraktiva tyngdpunkter
* Koppla samma stadens delar
* Främja en utveckling i hela staden

Som ni ser är tankarna än så länge väldigt schematiska och övergripande. Det fördjupande arbetet startar nu och påverkansmöjligheterna är stora. Vi hade en akademi i stadsbyggnadsnämnden förra veckan kring programmet där vi gavs möjlighet till input. Och åsikter fanns det så att det sprakade om det. Mina synpunkter är följande:

* Utgå gärna ifrån Stockholms byggnadsordning. Det är ett mycket bra dokument som varit både uppskattat och välarbetat.
* Vid exploatering inom befintliga områden behöver hänsyn tas till den befintliga kulturmiljön. Stockholms varumärke är just den välplanerade staden och där man tydligt kan utskilja de olika delarnas karaktär. Detta är vår styrka. Berlins styrka och karaktär är brokigheten. Stockholms är det välplanerade. Dock måste såklart visst utrymme för medvetna stilbrott kunna få finnas samt vissa stadsdelar få ändra karaktär. Dessa ska då tydligt utpekas genom en helhetsplanering och inte ske ad hoc genom kortsiktiga vinstintressen. Här har stadens ett ansvar att agera proaktiv i dialog med medborgarna.
* Vid nybyggda områden (som t.ex stadsutvecklingsområdena) kan stor experimentlusta dock få råda. På lämpliga platser även på höjden. Men modern innovativ och spännande arkitektur sker även i lägre skalor.
* Husen måste gestaltas så att de även förblir vackra över tid. Här har man enligt mig varit mycket dålig under större delen av 1900-talet och även in i 2000-talet. Avskalade och vita fasader kan vara snygga precis vid nybyggnation men kräver stort underhåll för att inte börja ser hemska ut efter bara 20 år. Bygg så att husen åldras med patina alltså.
* Problematisera vägar och parkeringars negativa inverkan på miljön. Speciellt de idag tvingande normerna för ytparkeringar vid nybyggen behöver inkluderas i programmet. Vi kan bygga hur snygga hus som helst. Tvingas vi dock runt dem placeras asfaltsmattor med parkeringar blir det heltrist ändå.
* Viktigt att programmet inkluderar hela staden och att inte vissa områden glöms bort.
* Mjuka former är att föredra. Både beträffande anpassningen till landskapets topografi samt husen i sig. Platta tak och avskalade fasader är idag alltför dominerande.
* Levande bottenvåningar där handeln sprids ut är att föredra framför koncentrerade centrumbildningar. Externa köpcentrum skall aktivt bekämpas.


Jag vill kort sagt kunna skapa en stad som är mjuk till sin karaktär och följer naturens mönster utan alltför hård/styltig exploatering/gestaltning. Men jag vill samtidigt bygga det som normalt kallas stadsmässigt. Alltså stenstad. Jag vill finna det bästa mellan dagens innerstad och förorterna.
För mig skulle det nog kunna se ut på följande vis:
Jag bor själv i innerstaden i ett 20-talsområde vilket planerats av Hallman (Blecktornsområdet på söder). Slingrande och relativt täta gator på en höjd och där husen hänger ihop men gårdarna ändå är öppna. Området är mycket lyckat förutom en detalj. Det finns inga affärer i bottenvåningarna. Husen är även något för låga med tanke på dagens markbrist. Ifall man tog detta område och la till affärer i bottenvåningarna samt la på två våningar på varje byggnad skulle mitt drömsamhälle skapas. Jag kan faktiskt bara komma på en enda stadsdel i Stockholm idag som är gestaltad så. Och det är Gamla stan. Så typiskt att den äldsta delen är den mest lyckade. Det här är även ifall man tittar internationellt på övriga europa den typ av stadsdelar som alltid blir mest attraktiva. Jag kan inte förstå varför de är så pass ovanliga. Två anledningar kan vara att man under 1900-talet dels planerade för bilen och dels ville komma bort från de sjukdomar som ofta förknippades med denna typ av städer. Men både bilen och kolera är problem som inte längre är aktuella i 2000-talets Stockholm.
Så ingen mer rutnätstad och ingen mer förortsstad och fram istället med en uppdaterad medeltida stad för 2000-talet. En stad med både mjuka och täta former. Där husen förvisso står något mer glest men å andra sidan är lite högre.

http://www.newsmill.se/node/35082

http://www.dn.se/blogg/epstein/2011/03/31/arkitektur-stockholm-ska-forma-stadens-framtid/

8 kommentarer:

  1. Det där var nog bland det bästa inlägg om stadsbyggnad som jag läst! Håller med dig till fullo. Särskilt en fråga som sällan är med i debatten, är varför ingen hänsyn tas till hur byggnaderna kommer att se ut efter att ha varit utsatta av 20-30 års slitage.

    SvaraRadera
  2. Vilken underbar inställning till stadsbyggnad! Äntligen någon som tar med aspekterna trivsel, långsiktighet vad gäller utseende över tid och till och med vågar närma sig frågan om gestaltning. Ser vi dessutom till den rent ekonomiska aspekten kommer ett sådant här synsätt, när det blir impelementerat, ge oöverskådliga, positiva ekonomiska spin-off effekter.

    Erika Wörman, arkitekt

    SvaraRadera
  3. Oj, man tackar ödmjukast för den positiva responsen!! :)
    Just det här med slitaget över tid har jag framfört direkt till nya stadsarkitekten och hon noterade det med klart intresse.

    SvaraRadera
  4. Håller med till det där med påbyggnad. Man måste kunna lite byggingenjörteknik för att veta att nästa stora milöbomb kommer just bli dessa påbyggnader då fuktig luft inte kan passera på det sättet som grundkonstruktionen menar, det blir stopp och i vintras kunde man se tydliga konsekvenser av detta i form av i stappsbildningar vid t ex vindsvåningsbyggen. Bygg ut staden istället för på den - på så vis får alla plats! I övrigt en riktigt fin och modern beskrivning av hur man skall bygga stad - och inte förortsstad innanför tull.

    SvaraRadera
  5. Tack för intressant information. Detta var en nyhet för mig. Dock tror jag du delvis läste mig fel. Jag menade inte att man ska göra påbyggnader på idag befintliga områden (på vissa lämpliga platser kan det dock såklart ske). Att lägga på två våningar på husen i Blecktornsområdet är såklart helt uppåt väggarna. Vad jag menade var att när man väl bygger helt nytt bör man redan vid första början planera för c:a två våningar extra än vad gängse standard är idag.

    SvaraRadera
  6. hej Martin, nu förstår jag, texten var lätt att missförstå. Men absolut ska man bygga stad, inte moderistiskt ABC med långt mellan bokstäverna. Det där med höjden är nog bara 2 våningar till som max om man vill behålla kontakten till gatan och få en helt levande miljö. Höghus är ju inte särdeles miljövänliga även om vissa vill få andra att tro detta. Man jämför nämligen ett höghus från 50-talet och med ett byggt idag, eller som kan byggas med mer miljövänliga metoder, och då blir det ju naturligtvis grönare - men inte som normal bebyggelse.

    Jag tror mycket på dina idéer och stå på dig!

    SvaraRadera
  7. Rutnätstad är bra och överblickbar, dessutom är det lättare att skapa stråk i en rutsnätsstad.

    Den stad som är mest attraktiv för Stockholmarna idag är den traditionella rutnätsstaden i innerstaden.

    Medeltidsstad är nog populärast bland rollspelare och medeltidsromantiker.

    Sen bör medelhöjden på kvarteren (som alltid bör vara slutna) vara betydligt högre än idag kanske 10-15 våningar, utan att detta för den skull skulle öka avstånden mellan kvarteren.

    Avstånden mellan kvarteren kan däremot ökas för att man bör låta trädplantera båda sidorna av nya gator (alla gator bör vara alléer) och att man ökar trottoarbredden för att möjliggöra uteserveringar på somrarna.

    Så långt som det är möjligt bör det vara regel att åtminstone bottenvåningen ut mot gatan innehåller lokaler för kommersiell eller kulturell verksamhet.

    Parkering, om det ens byggs (parkeringsnorm bör avskaffas) måste ligga under huset, ej ta upp plats i gatuplanet. Parkering längs gatan bör vara tidsbegränsad.

    Arkitektoniskt, bör nya områden blandas, inte som idag när samma arkitekt kan rita flera kvarter, ibland hela områden, som därför blir likriktade och tråkiga.

    I varje nytt område, om det inte tidigare existerar där, bör några pasticher på äldre stilar byggas, för att ytterliggare variera, och också ansluta till byggtraditionen i Stockholm.

    Varje Stockholmare bör ha tillgång till en anlagd park och ett solbelyst torg på gångavstånd (400m).

    Ett torg definieras som ett yta helt omgärdat av byggnader, där försäljning, servering och kulturella och offentliga verksamheter kan förekomma.

    Slutligen, Stockholm borde ha mer fontäner (gärna belysta) och utsmyckningar.

    SvaraRadera