Igår valdes jag av mp Stockholm stads medlemsmöte till ordinarie representant i Trafik- och renhållningsnämnden. De frågor jag kommer att driva starkast där blir gång- och cykelfrågor, tillgänglighet, spårburen trafik samt parkeringsfrågor.
Sedan tidigare har jag aviserat att jag lämnar stadsbyggnadsnämnden. Mitt sista möte var nu i augusti. Det blev 4 1/2 spännande år där. Men nu är det dags att gå vidare och bredda sig mer.
torsdag 1 september 2011
söndag 3 juli 2011
Villamatta planeras i Stora Sköndal
Villamattornas tid verkar inte vara förbi än. Utsprawlade bilburna villamattor får nog anses som de minst hållbara vid stadsplanering. Inte nog med att de utgör en grogrund för bilberoende och social segregering, de är därtill mycket olämpliga i dagens Stockholm på grund av sin ytkrävande karaktär. Stockholms markbrist är idag väldigt konkret.
Att i detta läge då sätta igång en planering för hela 270 mindre villor, parhus och radhus i Stora Sköndal är ytterst olyckligt. Därtill saknas spårburen kollektivtrafik till området helt. Något ett planerat p-tal på 2.0 vittnar om. På detta görs alltför stora intrång i Stora Sköndals grönområden samt att hela karaktären starkt får prägeln av ett gated community. Alla fel i ett alltså. Ett svart ondsint kinderägg i Södra Stockholm skapas.
Istället bör man genast påbörja en vidare dragning av tunnelbana från Skarpnäck hit samt riva upp de nuvarande planerna och starta en ny process med flerbostadshus. Fullt möjligt. Men då krävs politisk vilja.
Ps: Även om villamattor såklart är olämpligt vid planering av nya områden kräver en storstad med all sin mångfald såklart att sådana också kan finnas som alternativ för människor. Ett stopp för villamattor vid nyprojekteringar innebär alltså inte nödvändigtvis att det är fritt fram att exploatera de befintliga villastäderna i Stockholm.
Att i detta läge då sätta igång en planering för hela 270 mindre villor, parhus och radhus i Stora Sköndal är ytterst olyckligt. Därtill saknas spårburen kollektivtrafik till området helt. Något ett planerat p-tal på 2.0 vittnar om. På detta görs alltför stora intrång i Stora Sköndals grönområden samt att hela karaktären starkt får prägeln av ett gated community. Alla fel i ett alltså. Ett svart ondsint kinderägg i Södra Stockholm skapas.
Istället bör man genast påbörja en vidare dragning av tunnelbana från Skarpnäck hit samt riva upp de nuvarande planerna och starta en ny process med flerbostadshus. Fullt möjligt. Men då krävs politisk vilja.
Ps: Även om villamattor såklart är olämpligt vid planering av nya områden kräver en storstad med all sin mångfald såklart att sådana också kan finnas som alternativ för människor. Ett stopp för villamattor vid nyprojekteringar innebär alltså inte nödvändigtvis att det är fritt fram att exploatera de befintliga villastäderna i Stockholm.
fredag 10 juni 2011
Ketchupeffekt av kvinnliga gatunamn
Först kom ingenting, sedan möjligen någonting och nu Hagastaden. Igår blev de nya gatu- och kvartersnamnen inom den nya stadsdelen offentliga. Två teman gör sig gällande; Fredmans sång 64 (Fjäriln vingad) samt kvinnliga föregångare inom utbildning, vetenskap, forskning och sjukvård.
Det var på tiden. Kvinnliga personnamn på gator och torg är mycket eftersatt i både Stockholm och Sverige (samt troligen även övriga världen). En bättre balans har efterfrågats länge. Nu gör man tillslut slag i saken från namnberedningen och föreslår att hela tio gator ska uppkallas efter kvinnor: Eugeniavägen, Anna Steckséns väg, Astrid Cleves gata, Betty Petterssons gata, Emmy Rappes gata, Eva Ekeblads gata, Ninni Kronbergs gata, Johanna Bovalls gata, Alfhild Tamms gata samt Kajsa Jönsdotters gata.
Namnen kommer gå igenom och är väl förankrade. Namnberedningen har även gjort en bra bedömning i att inte hålla sig till enbart ett enda tema för hela stadsdelen vilket hade försvårat orienterbarheten. Som dåligt exempel här kan nämnas Hammarby Sjöstad där det marina temat drogs alldeles för långt. Det fick tillslut nästan ett löjets skimmer över sig. Vem kan t.ex snabbt säga var i Sjöstaden "Barbordsgatan" ligger?
När det gäller kvartersnamnen har man valt ett vetenskapligt tema med betoning på rymden samt universitetsstäder. Finns väl inte så mycket att säga om det egentligen.
Det var på tiden. Kvinnliga personnamn på gator och torg är mycket eftersatt i både Stockholm och Sverige (samt troligen även övriga världen). En bättre balans har efterfrågats länge. Nu gör man tillslut slag i saken från namnberedningen och föreslår att hela tio gator ska uppkallas efter kvinnor: Eugeniavägen, Anna Steckséns väg, Astrid Cleves gata, Betty Petterssons gata, Emmy Rappes gata, Eva Ekeblads gata, Ninni Kronbergs gata, Johanna Bovalls gata, Alfhild Tamms gata samt Kajsa Jönsdotters gata.
Namnen kommer gå igenom och är väl förankrade. Namnberedningen har även gjort en bra bedömning i att inte hålla sig till enbart ett enda tema för hela stadsdelen vilket hade försvårat orienterbarheten. Som dåligt exempel här kan nämnas Hammarby Sjöstad där det marina temat drogs alldeles för långt. Det fick tillslut nästan ett löjets skimmer över sig. Vem kan t.ex snabbt säga var i Sjöstaden "Barbordsgatan" ligger?
När det gäller kvartersnamnen har man valt ett vetenskapligt tema med betoning på rymden samt universitetsstäder. Finns väl inte så mycket att säga om det egentligen.
onsdag 25 maj 2011
Detta innebär såklart att det inte blir några Tors torn
Nu skriver DN kring att markanvisningen för Tors Torn dragits tillbaka. http://www.dn.se/sthlm/kritiserade-torn-kan-byggas-lagre
Anledningen, att det inte gick att få ekonomi i projektet, är återigen ett bevis på att det är pengarna och ingenting annat som är den brinnande punkten när det kommer till höghusbyggens vara eller icke vara.
DN spekulerar i att detta kan innebära att tornen nu kommer att minska i omfattning. Självfallet är det så. Ingen ny (officiell) intressent finns i nuläget och ifall den gamla exploatören misslyckats med att få ekonomi i projektet (samtidigt som staden nu tydligt säger att de inte går in med några pengar), kommer såklart nästa intressent redan innan markanvisning dra samma slutsats och gå in i projektet med föresatsen att något lägre och billigare bör byggas.
Det är bra! Detta projekt var fel från första början. För närvarande byggs större höghus i både Kista och på västra Kungsholmen. Vackra och spännande. Projektet med en regelrätt skyskrapa i Hjorthagen är även långt gånget och ser ut att bli av. Inga protester hörs alls mot dessa. Helt enkelt för att de är placerade på rätt plats. Tors Torn var inte det och därför uppstod den fullt legitimerade debatten. Att tornen därtill hade en undermålig kvalitet gjorde inte precis saken bättre.
Med det sagt ser jag dock gärna att man går vidare med någon form av högra byggnader på platsen. Det finns förvisso något paradoxalt med att man samtidigt som man ville skapa en entré/portik till staden även planerar för att bygger ut den just där. Men portiktanken är ändå motiverad.
Innan planerna för nuvarande Tors Torn presenterades planerades istället för två betydligt smäckrare höga torn (vad jag minns låg de på runt 20 våningar) på samma plats. Kanske läge att gå tillbaka till dessa igen?
Anledningen, att det inte gick att få ekonomi i projektet, är återigen ett bevis på att det är pengarna och ingenting annat som är den brinnande punkten när det kommer till höghusbyggens vara eller icke vara.
DN spekulerar i att detta kan innebära att tornen nu kommer att minska i omfattning. Självfallet är det så. Ingen ny (officiell) intressent finns i nuläget och ifall den gamla exploatören misslyckats med att få ekonomi i projektet (samtidigt som staden nu tydligt säger att de inte går in med några pengar), kommer såklart nästa intressent redan innan markanvisning dra samma slutsats och gå in i projektet med föresatsen att något lägre och billigare bör byggas.
Det är bra! Detta projekt var fel från första början. För närvarande byggs större höghus i både Kista och på västra Kungsholmen. Vackra och spännande. Projektet med en regelrätt skyskrapa i Hjorthagen är även långt gånget och ser ut att bli av. Inga protester hörs alls mot dessa. Helt enkelt för att de är placerade på rätt plats. Tors Torn var inte det och därför uppstod den fullt legitimerade debatten. Att tornen därtill hade en undermålig kvalitet gjorde inte precis saken bättre.
Med det sagt ser jag dock gärna att man går vidare med någon form av högra byggnader på platsen. Det finns förvisso något paradoxalt med att man samtidigt som man ville skapa en entré/portik till staden även planerar för att bygger ut den just där. Men portiktanken är ändå motiverad.
Innan planerna för nuvarande Tors Torn presenterades planerades istället för två betydligt smäckrare höga torn (vad jag minns låg de på runt 20 våningar) på samma plats. Kanske läge att gå tillbaka till dessa igen?
tisdag 26 april 2011
Problemen kring villastädernas gamla detaljplaner
Dn skriver idag kring de uppkomna problemen med äldre detaljplaner i Stockholms villastäder vilka utnyttjas av byggföretagen för alltför hårda samt okänsliga exploateringar.
http://www.dn.se/sthlm/villor-rivs-for-bygge-av-boratter
Det är mycket bra att frågan nu börjar uppmärksammas och de två akuta fallen i Herrängen samt Äppelviken lyfts fram. Det hela handlar inte bara om alltför grova förtätningar samt uppföranden av flerbostadshus bland villorna, utan även om omfattande markutjämningar/sprängningar. Man plattar helt enkelt till ett landskap som planerats för en mer mjukare och böljande karaktär. Att de boende är upprörda behöver väl knappt ens nämnas.
Både S och M uttalar sig i artikeln och vi inom MP har den senaste tiden haft intensiva diskussioner med dem kring frågan. Jag anser att de båda begår stora misstag. M har tillsammans med oss begärt en inventering av alla villaområden i Stockholm för att utifrån denna sedan kunna ta ställning till vilka detaljplaner som ska prioriteras för ändringar. De vägrar dock konsekvent göra någonting åt de akuta aktuella fall som nu är uppe. T.ex släppte de igenom ett ärende i Herrängen för bara några veckor sedan. Ifall de menar allvar med sin ambition att värna dessa områden måste de såklart agera nu. Men så är som sagt inte fallet. För dem är det fortfarande viktigare att inte trampa på någons privata tår.
S å sin sida vill begära anstånd vid aktuella ärenden för att sedan starta en detaljplaneprocess. Vi la bland annat en gemensam skrivelse med dem kring detta för detta aktuella ärendet i Herrängen. Detta är såklart mycket bra! Men de vägrar istället att agera proaktivt och se långsiktigt. Att S inte ställde sig bakom uppdraget att göra den framåtsyftande inventeringen, som kan lösa denna fråga över tid, förefaller mycket märkligt. Den enda rimliga anledning jag kan se till detta är ren politik.
Så både S och M. Skärp er! För S del, lär er att tänka strategiskt och för M:s del inse att problemen sker här och nu.
http://www.dn.se/sthlm/villor-rivs-for-bygge-av-boratter
Det är mycket bra att frågan nu börjar uppmärksammas och de två akuta fallen i Herrängen samt Äppelviken lyfts fram. Det hela handlar inte bara om alltför grova förtätningar samt uppföranden av flerbostadshus bland villorna, utan även om omfattande markutjämningar/sprängningar. Man plattar helt enkelt till ett landskap som planerats för en mer mjukare och böljande karaktär. Att de boende är upprörda behöver väl knappt ens nämnas.
Både S och M uttalar sig i artikeln och vi inom MP har den senaste tiden haft intensiva diskussioner med dem kring frågan. Jag anser att de båda begår stora misstag. M har tillsammans med oss begärt en inventering av alla villaområden i Stockholm för att utifrån denna sedan kunna ta ställning till vilka detaljplaner som ska prioriteras för ändringar. De vägrar dock konsekvent göra någonting åt de akuta aktuella fall som nu är uppe. T.ex släppte de igenom ett ärende i Herrängen för bara några veckor sedan. Ifall de menar allvar med sin ambition att värna dessa områden måste de såklart agera nu. Men så är som sagt inte fallet. För dem är det fortfarande viktigare att inte trampa på någons privata tår.
S å sin sida vill begära anstånd vid aktuella ärenden för att sedan starta en detaljplaneprocess. Vi la bland annat en gemensam skrivelse med dem kring detta för detta aktuella ärendet i Herrängen. Detta är såklart mycket bra! Men de vägrar istället att agera proaktivt och se långsiktigt. Att S inte ställde sig bakom uppdraget att göra den framåtsyftande inventeringen, som kan lösa denna fråga över tid, förefaller mycket märkligt. Den enda rimliga anledning jag kan se till detta är ren politik.
Så både S och M. Skärp er! För S del, lär er att tänka strategiskt och för M:s del inse att problemen sker här och nu.
fredag 15 april 2011
Det är inte ens svårt att hitta mark för Tennishallen
Det börjar gå troll i frågan kring att finna en ny plats för tennishallen i Kristinebergsparken. Helt i onödan. Enligt gällande plan ska hallen flyttas för att stadsparken ska kunna färdigställas. Något de som nu flyttar in i Kungsholmens nya stadsutvecklingsområde räknat med vid köpet av sina lägenheter. Med hallen i parken bryts parken och siktlinjerna mot vattnet av.
Jag vet inte vilka muntliga överenskommelser som skett mellan moderaterna och hallens ägare men av vad jag förstått finns ett hyresavtal som ägaren är rädd ska upphöra att gälla vid en flytt. Och att de med en hyreshöjning kan få svårt att gå runt. Om och varför det är så vet jag inte men det är den enda rimliga anledning jag kan komma på då det inte egentligen är några problem att finna alternativa platser på västra Kungsholmen.
Stadsbyggnadskontoret har själva pekat ut flera lägen. På detta har nu även en ny möjlighet öppnats upp i och med två parallella ärenden med att dels minska trafikytorna på Kristinebergsmotet och dels en flytt av det idag befintliga bussgaraget söder om Lindhagensgatan. De östra delarna inom båda dessa ärenden, vilka hamnar under/strax väster om Essingeleden, går ej att bebygga med bostäder tack vare bullerproblematiken. Här planeras nu istället för nya kontor. Att låta några av dessa kontor utgå ur planerna för att istället förlägga tennishallen hit är enligt SBK fullt möjligt men de behöver få ett officiellt politiskt uppdrag för att börja utreda den frågan.
Moderaterna har nu istället i exploateringsnämnden gett ett uppdrag att utreda ifall det går att gräva ned hallen på befintlig plats. Detta trots att de inte ens själva verkar tro på att det är tekniskt och ekonomiskt hållbart (vilket det heller inte är).
Det börjar bli bråttom nu. Planen för bussgaraget är redan antagen och den för omvandlingen av Kristinebergsmotet är inne på sista rundan. Ifall inte SBK får ett uppdrag innan sommaren kommer de inte att hinna börja en seriös utredning för att få in hallen här. Så låt oss ge dem det så att denna surdeg försvinner. Jag är beredd att ge moderaterna en månad nu att tänka ut detta själva. Sedan tar vi kontakt med FP och föreslår att vi inom oppositionen tillsammans med dem bildar en egen majoritet och uppdrar åt kontoret att sätta igång. Så det är nu upp till M ifall de vill undvika en sådan situation...
http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/6246
http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/6219
http://www.dn.se/sthlm/striden-om-tennishallen-fortsatter
Jag vet inte vilka muntliga överenskommelser som skett mellan moderaterna och hallens ägare men av vad jag förstått finns ett hyresavtal som ägaren är rädd ska upphöra att gälla vid en flytt. Och att de med en hyreshöjning kan få svårt att gå runt. Om och varför det är så vet jag inte men det är den enda rimliga anledning jag kan komma på då det inte egentligen är några problem att finna alternativa platser på västra Kungsholmen.
Stadsbyggnadskontoret har själva pekat ut flera lägen. På detta har nu även en ny möjlighet öppnats upp i och med två parallella ärenden med att dels minska trafikytorna på Kristinebergsmotet och dels en flytt av det idag befintliga bussgaraget söder om Lindhagensgatan. De östra delarna inom båda dessa ärenden, vilka hamnar under/strax väster om Essingeleden, går ej att bebygga med bostäder tack vare bullerproblematiken. Här planeras nu istället för nya kontor. Att låta några av dessa kontor utgå ur planerna för att istället förlägga tennishallen hit är enligt SBK fullt möjligt men de behöver få ett officiellt politiskt uppdrag för att börja utreda den frågan.
Moderaterna har nu istället i exploateringsnämnden gett ett uppdrag att utreda ifall det går att gräva ned hallen på befintlig plats. Detta trots att de inte ens själva verkar tro på att det är tekniskt och ekonomiskt hållbart (vilket det heller inte är).
Det börjar bli bråttom nu. Planen för bussgaraget är redan antagen och den för omvandlingen av Kristinebergsmotet är inne på sista rundan. Ifall inte SBK får ett uppdrag innan sommaren kommer de inte att hinna börja en seriös utredning för att få in hallen här. Så låt oss ge dem det så att denna surdeg försvinner. Jag är beredd att ge moderaterna en månad nu att tänka ut detta själva. Sedan tar vi kontakt med FP och föreslår att vi inom oppositionen tillsammans med dem bildar en egen majoritet och uppdrar åt kontoret att sätta igång. Så det är nu upp till M ifall de vill undvika en sådan situation...
http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/6246
http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/6219
http://www.dn.se/sthlm/striden-om-tennishallen-fortsatter
onsdag 13 april 2011
Strukturplan för Husby
En ny ambitiös strukturplan för Husby har tagits fram och är uppe för behandling i stadsbyggnadsnämnden imorgon. Planen fokuserar främst på att stärka västra delen av centrumet, minska trafiksepareringen genom att lyfta upp respektive sänka ned vissa gator till marknivå, stärka de centrala gångstråken samt komplettera med bebyggelse på vissa strategiska platser. Ett nytt kulturhus ska även uppföras.
Vi anser ambitionerna vara helt okej och strukturplanen i månt och mycket bra. Men den är långt ifrån tillräcklig och väldigt mycket saknas. Ett alltför traditionellt tänk har även smugit sig in. Därför kommer vi att lägga följande FTB på nämnden imorgon för det vidare arbetet:
1. Husbys identitet stärks genom tilltalet "Husby" utan koppling till ord som miljonprogram.
2. Husby ges möjlighet att utveckla karaktärsbärande (gärna namngivna) stadsdelar inom sig.
3. centrumutvecklingen utförs aktivt och uppsökande och att det vid planeringen tillses att även mindre lokaler planeras in för småhandlare.
4. centrum kompletteras med lokala möjligheter för näringsverksamhet runt om i Husbys kvarter.
5. Bokaler tillåts i hela Husby i syfte att stimulera lokalt entreprenörsskap, småföretagande och jämställdhet.
6. kollektivtrafiken skall ses över och ha en god turtäthet och att lokala busslingor med hög turtäthet kompletterar stomnätet.
7. gång och cykelvägar ska redovisas och utvecklas till trygga miljöer (och skottas vintertid)
8. uttrycket ”där det gör nytta” förtydligas
9. trottoarer och grönskande ljussatta stråk tillkommer i stor omfattning
10. kostnader och kvalitéer för de olika gatunivåerna redovisas under arbetet så att nämnden förstår vad som avses och att beslut om åtgärd och kostnad i förhållande till andra önskade åtgärder tas upp i nämnden innan beslut.
11. Byggbar mark fördelas och utvecklas så att mindre aktörer kan beredas möjlighet att lämna anbud eller bli tilldelad tomträttsmark.
12. den av Skanska efterfrågade nästintill villkorade attraktiviteten också ska gälla inom varje lokalt tillskott som i sig ska bidra till lokalsamhällets kvaliteter och karaktärer.
13. närheten till Järvafältet är en viktig utvecklingsbar tillgång och resurs som friyta och som rekreationsplats.
14. möjligheten att utveckla kolonilottsverksamheten och grön närodlig inom Husby ska ses över, utvecklas, tillgängliggöras och vid behov expandera.
15. lokaler för kulturell verksamhet i mindre skala även kan upplåtas utspridda inom kvartersbebyggelsen
16. ett nytt kulturhus byggs och blir öppet för alla. Det kopplas till mångkultur samt kulturens många olika verksamhetsfält. Huset ska dock inte äventyra de idag befintliga Husby Träffs verksamheter.
Miljöpartiet anser att det är av allmänt intresse att Stockholms stad växer samman till en kommun där de olika stadsdelarna samverkar och inte minst stärker varandra. Husby är en hembygd, en boplats och arbetsplats för att stort antal människor - närmare bestämt drygt elva tusen.
Förslagsställarna bakom Förslag till Strukturplan har goda ambitioner. Vi upplever dock att åtgärderna är traditionella, i viss mån begränsande samt att det finns mer att utveckla och formulera.
Kollektivtrafiken bör behandlas och eventuella behov av förstärkning med fler bussar eller turtäthet bör tas upp. Linjenätssamverkan med andra näraliggande platser berörs inte. Cykelvägar och gångstråk bör redovisas tydligt och i en tydlig plan. Då många av de boende och då främst kvinnor och unga inte har tillgång till bil är det viktigt att utveckla trygga befolkade stråk för fotgängare och cyklister. Behovet av en ökad turtäthet i busstrafiken finns sannolikt. Mindre bussar som cirkulerar inom Husby främjar trygghet och samverkan mellan kvartersmiljöerna och handel, vård, dagis och skola.
Texten säger att gatunätet ska kopplas ihop och trafikseparering ska upphöra där den gör nytta. Här vill vi gärna se ett förtydligande av vad som ligger i begreppet ” att göra nytta” och för vem. Diskussionen om behovet av trottoarer är mångårig och det är bra att de kommer till. Belysning och växtlighet liksom tillgång till eventuell bussangöring bör finna och redovisas. Frågan om de olika gatunivåerna är svår att förstå och vi hoppas att redovisningen av ärendet kan bringa klarhet i vad som avses. Den stora skillnaden i kostnaden är dock av stort intresse.
Husby bör i texter bära sitt eget namn utan tillägget Miljonprogramsområde. I Husby bor 11400 personer i en enda stor stadsdel. Frågan om Husbys olika kvartersmiljöer och lokala förutsättningar och karaktärer berörs sannolikt därför inte i materialet. Var finns stadsdelarna i Husby? Vi kan jämföra med innerstaden där regeringen i sitt aktuella brev med anledning av frågor om Norra Station omnämner Vasastaden som stadsdel, trots att Vasastan ligger i stadsdelen Norrmalm.
Ett tungt fokus ligger på centrumutvecklingen och vi skulle gärna se att vi öppnar upp för de lokala möjligheterna för näringsverksamhet runt om i kvarteren. Här skulle det sannolikt vara främjande att tillåta Bokaler i syftet att stimulera entreprenörsskap och småföretagande. Både kvinnor och män skulle sannolikt dra nytta av detta då lokalsamhället ges möjlighet att utvecklas inifrån utan att styras av stora galleriors växlande ägarstrukturer och vinstsyften. På detta sätt kan också stadsdelskaraktärer utvecklas där verksamheternas inriktning bidrar. Exempel finns att studera vid Glömmingegränd i Tensta och i Malmö.
Kopplingen till Kista är angelägen men är svår att utläsa av materialet. Hur ser stråket ut fram till och in i Kista?
Att Skanska uttrycker att nyproduktion av nya bostäder förutsätter att stadsdelen få nya förutsättningar är gott i sig och därtill att centrum förnyas är intressant. Den efterfrågade attraktiviteten bör dock gälla inom varje lokalt tillskott som i sig bidar till lokalsamhällets kvaliteter och karaktärer. Är ett centrum tillräckligt? Jämför med tex Södermalm som har flera poler.
Önskvärt är att byggrätterna fördelas så att många aktörer kan beredas möjlighet att lämna anbud. Stora markanvisningar kan utestänga förnyelse och mångfald. På samma sätt kan stora fastighetsägare motverka förnyelse framdriven av lokala krafter. Värdefullt vore att upplåta mindre fastigheter för exploatering med sikte på ett byggande genererat inifrån Husby där mindre byggherrar och entreprenörer kan beredas en möjlighet att bygga.
Närheten till Järvafältet är en viktig tillgång och resurs som friyta och som rekreationsplats. Genomtänkta satsningar på parker och grönområden saknas helt i strukturplanen, något som de boende gång på gång sagt är viktigt. Möjligheten att utveckla kolonilottsverksamheten bör ses över och vid behov expandera. Riktade insatser kan ske för att öka intresset för koloniodling. Möjligheten att odla lokalt inom Husby i närheten av bostaden bör bli en möjlighet. Allt för att stärka engagemanget i närsamhället och den egna boendemiljön.
Frågan om ett kulturhus är värt en programutveckling. Men viktigt att samtidigt stärka det idag redan befintliga ”Husby Träff”. Ett nytt kulturhus får inte påverka ”Husby Träffs möjligheter att verka negativt. Lokaler för kulturell verksamhet i mindre skala kan även upplåtas utspridda inom kvartersbebyggelsen (det bor ju mer än elvatusen människor här). Gamla uttjänat parkeringshus kan omvandlas till tex centrum för matkultur och odling. Dessa verksamheter berör frågan om jämställdhet och integration då de i stor utsträckning kan nå många kvinnor.
Vi anser ambitionerna vara helt okej och strukturplanen i månt och mycket bra. Men den är långt ifrån tillräcklig och väldigt mycket saknas. Ett alltför traditionellt tänk har även smugit sig in. Därför kommer vi att lägga följande FTB på nämnden imorgon för det vidare arbetet:
1. Husbys identitet stärks genom tilltalet "Husby" utan koppling till ord som miljonprogram.
2. Husby ges möjlighet att utveckla karaktärsbärande (gärna namngivna) stadsdelar inom sig.
3. centrumutvecklingen utförs aktivt och uppsökande och att det vid planeringen tillses att även mindre lokaler planeras in för småhandlare.
4. centrum kompletteras med lokala möjligheter för näringsverksamhet runt om i Husbys kvarter.
5. Bokaler tillåts i hela Husby i syfte att stimulera lokalt entreprenörsskap, småföretagande och jämställdhet.
6. kollektivtrafiken skall ses över och ha en god turtäthet och att lokala busslingor med hög turtäthet kompletterar stomnätet.
7. gång och cykelvägar ska redovisas och utvecklas till trygga miljöer (och skottas vintertid)
8. uttrycket ”där det gör nytta” förtydligas
9. trottoarer och grönskande ljussatta stråk tillkommer i stor omfattning
10. kostnader och kvalitéer för de olika gatunivåerna redovisas under arbetet så att nämnden förstår vad som avses och att beslut om åtgärd och kostnad i förhållande till andra önskade åtgärder tas upp i nämnden innan beslut.
11. Byggbar mark fördelas och utvecklas så att mindre aktörer kan beredas möjlighet att lämna anbud eller bli tilldelad tomträttsmark.
12. den av Skanska efterfrågade nästintill villkorade attraktiviteten också ska gälla inom varje lokalt tillskott som i sig ska bidra till lokalsamhällets kvaliteter och karaktärer.
13. närheten till Järvafältet är en viktig utvecklingsbar tillgång och resurs som friyta och som rekreationsplats.
14. möjligheten att utveckla kolonilottsverksamheten och grön närodlig inom Husby ska ses över, utvecklas, tillgängliggöras och vid behov expandera.
15. lokaler för kulturell verksamhet i mindre skala även kan upplåtas utspridda inom kvartersbebyggelsen
16. ett nytt kulturhus byggs och blir öppet för alla. Det kopplas till mångkultur samt kulturens många olika verksamhetsfält. Huset ska dock inte äventyra de idag befintliga Husby Träffs verksamheter.
Miljöpartiet anser att det är av allmänt intresse att Stockholms stad växer samman till en kommun där de olika stadsdelarna samverkar och inte minst stärker varandra. Husby är en hembygd, en boplats och arbetsplats för att stort antal människor - närmare bestämt drygt elva tusen.
Förslagsställarna bakom Förslag till Strukturplan har goda ambitioner. Vi upplever dock att åtgärderna är traditionella, i viss mån begränsande samt att det finns mer att utveckla och formulera.
Kollektivtrafiken bör behandlas och eventuella behov av förstärkning med fler bussar eller turtäthet bör tas upp. Linjenätssamverkan med andra näraliggande platser berörs inte. Cykelvägar och gångstråk bör redovisas tydligt och i en tydlig plan. Då många av de boende och då främst kvinnor och unga inte har tillgång till bil är det viktigt att utveckla trygga befolkade stråk för fotgängare och cyklister. Behovet av en ökad turtäthet i busstrafiken finns sannolikt. Mindre bussar som cirkulerar inom Husby främjar trygghet och samverkan mellan kvartersmiljöerna och handel, vård, dagis och skola.
Texten säger att gatunätet ska kopplas ihop och trafikseparering ska upphöra där den gör nytta. Här vill vi gärna se ett förtydligande av vad som ligger i begreppet ” att göra nytta” och för vem. Diskussionen om behovet av trottoarer är mångårig och det är bra att de kommer till. Belysning och växtlighet liksom tillgång till eventuell bussangöring bör finna och redovisas. Frågan om de olika gatunivåerna är svår att förstå och vi hoppas att redovisningen av ärendet kan bringa klarhet i vad som avses. Den stora skillnaden i kostnaden är dock av stort intresse.
Husby bör i texter bära sitt eget namn utan tillägget Miljonprogramsområde. I Husby bor 11400 personer i en enda stor stadsdel. Frågan om Husbys olika kvartersmiljöer och lokala förutsättningar och karaktärer berörs sannolikt därför inte i materialet. Var finns stadsdelarna i Husby? Vi kan jämföra med innerstaden där regeringen i sitt aktuella brev med anledning av frågor om Norra Station omnämner Vasastaden som stadsdel, trots att Vasastan ligger i stadsdelen Norrmalm.
Ett tungt fokus ligger på centrumutvecklingen och vi skulle gärna se att vi öppnar upp för de lokala möjligheterna för näringsverksamhet runt om i kvarteren. Här skulle det sannolikt vara främjande att tillåta Bokaler i syftet att stimulera entreprenörsskap och småföretagande. Både kvinnor och män skulle sannolikt dra nytta av detta då lokalsamhället ges möjlighet att utvecklas inifrån utan att styras av stora galleriors växlande ägarstrukturer och vinstsyften. På detta sätt kan också stadsdelskaraktärer utvecklas där verksamheternas inriktning bidrar. Exempel finns att studera vid Glömmingegränd i Tensta och i Malmö.
Kopplingen till Kista är angelägen men är svår att utläsa av materialet. Hur ser stråket ut fram till och in i Kista?
Att Skanska uttrycker att nyproduktion av nya bostäder förutsätter att stadsdelen få nya förutsättningar är gott i sig och därtill att centrum förnyas är intressant. Den efterfrågade attraktiviteten bör dock gälla inom varje lokalt tillskott som i sig bidar till lokalsamhällets kvaliteter och karaktärer. Är ett centrum tillräckligt? Jämför med tex Södermalm som har flera poler.
Önskvärt är att byggrätterna fördelas så att många aktörer kan beredas möjlighet att lämna anbud. Stora markanvisningar kan utestänga förnyelse och mångfald. På samma sätt kan stora fastighetsägare motverka förnyelse framdriven av lokala krafter. Värdefullt vore att upplåta mindre fastigheter för exploatering med sikte på ett byggande genererat inifrån Husby där mindre byggherrar och entreprenörer kan beredas en möjlighet att bygga.
Närheten till Järvafältet är en viktig tillgång och resurs som friyta och som rekreationsplats. Genomtänkta satsningar på parker och grönområden saknas helt i strukturplanen, något som de boende gång på gång sagt är viktigt. Möjligheten att utveckla kolonilottsverksamheten bör ses över och vid behov expandera. Riktade insatser kan ske för att öka intresset för koloniodling. Möjligheten att odla lokalt inom Husby i närheten av bostaden bör bli en möjlighet. Allt för att stärka engagemanget i närsamhället och den egna boendemiljön.
Frågan om ett kulturhus är värt en programutveckling. Men viktigt att samtidigt stärka det idag redan befintliga ”Husby Träff”. Ett nytt kulturhus får inte påverka ”Husby Träffs möjligheter att verka negativt. Lokaler för kulturell verksamhet i mindre skala kan även upplåtas utspridda inom kvartersbebyggelsen (det bor ju mer än elvatusen människor här). Gamla uttjänat parkeringshus kan omvandlas till tex centrum för matkultur och odling. Dessa verksamheter berör frågan om jämställdhet och integration då de i stor utsträckning kan nå många kvinnor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)